Fett tunnt

Det tredje FET Flagship-projektet heter Graphene-CA. Det handlar om det supertunna materialet grafen som är på allas läppar just nu, sedan Nobelpriset i fysik 2010 delades ut för dess upptäckt. Det råder knappast några tvivel om att materialet har en fantastisk potential att förändra IT-världen. Syftet med flaggskeppspiloten är att samla och formera Europas grafenforskning och staka ut riktningen för framtida utvecklingsarbete kring tillverkningsmetoder och tillämpningar inom elektronik, fotonik, spinntronik, etc.

Grafen. Källa: Wikipedia.

Projektet leds av Chalmers tekniska högskola. 2010-års Nobelpristagare Geim och Novoselov från universitet i Manchester är med i arbetet.

Framtidens medicin

Del 2 i vår serie om FET Flagships handlar om projektet ITFoM – IT Future of Medicine. Målsättningen är att driva ett paradigmskifte i medicinsk behandling från empiriskt baserade metoder som man tror och hoppas fungerar mot skräddasydda metoder baserade på kunskap om individen. Man tänker sig att modellera människokroppen i detalj med avseende på kemiska, fysikaliska och biologiska processer, så att man kan karakterisera enskilda individer och med exakthet förutsäga effekterna av läkemedel och behandlingar.

Anatomi av den gamla sorten. Källa: Wikipedia.

Projektet leds av Max Planck-institutet för molekylärgenetik.

Robotkompisar

Först ut i vår serie om FET Flagships är projektet CA-RoboCom – Robot Companions for Citizens. Syftet är att utveckla mjuka robotar i vid bemärkelse; det vill säga maskiner i mjuka material som är medvetna om sin omgivning och har en kognitiv förmåga att reagera på både sociala och fysiska händelser.

En pingisspelande robot. Har ingenting med CA-RoboCom att göra. Källa: Wikipedia.

Vetenskapligt består utmaningen i att utforska och simulera både beteende hos och designprinciper för levande varelser och medvetanden. Vi får hoppas att de kommer ihåg de tre grundreglerna för robotiken, såsom den utformades av Isaac Asimov.

Projektet leds av Sant’Anna-universitetet i Pisa.

Feta flaggskepp

I juli i förra året skrev jag om EU-kommissionens sk FET Flagships, som är MYCKET stora, ambitiösa och visionära forskningsprojekt kring ny teknik med fokus på IT. Under hösten och vintern har man genomfört en gallringsprocess av ett 20-tal projektidéer och beslutat gå vidare med sex stycken pilotprojekt som startas upp officiellt i nästa vecka vid konferensen fet11 i Budapest. (FET, för den som undrar, står för Future and Emerging Technologies och ingenting annat).

Glädjande nog leds ett av pilotprojekten från Sverige, närmare bestämt från Chalmers. Om ett år kommer piloterna att utvärderas, och då kommer ett eller två av projekten att gå vidare till att utvecklas till riktiga ”Flaggskepp”, med en omfattning på i storleksordningen 10 år och 10 miljarder kr i forskningsmedel. EU-kommissionen vill inte finansiera dessa själva, så en av utmaningarna för piloterna blir att säkerställa intresse och motfinansiering från andra intressenter som industri, nationella forskningsråd, etc.

Jag har haft förmånen att ha insyn i delar av den här processen, och tänkte att Forskningsbloggen kunde fira projektstarten med en liten genomgång av pilotprojekten. Så håll utkik!

Watson vann

För en dryg månad sedan skrev jag om att IBM:s superdator Watson skulle utmana USA:s två bästa Jeopardy-spelare. Nu har matchen gått av stapeln, över tre ronder, och Watson vann övertygande. En klart imponerande uppvisning, tycker jag. Finalrundan kan ses på Youtube:

Lite mer info om hur Watson interagerar med Jeopardy och programledaren finns i IBM:s blogg. Som en kommentator hos Ny Teknik konstaterar: Lite fusk kan man ju tycka att det är att Watson inte behöver tolka frågan (eller svaret) via hörsel och syn, som hans mänskliga motspelare, utan får frågan tillsänd sig som en textsträng.

Satsa ett nickel?

Reaktionerna efter de italienska forskarna Rossis och Focardis demonstration av energiproduktion genom möjlig kall fusion av nickel och väte har dominerats av skepticism. Nu har hur som helst det grekiska bolag, Defkalion Green Technologies, som ska svara för kommersialiseringen av reaktorn dykt upp i ett framtädande i grekisk tv. Ett referat finns här. Ny Teknik skriver lite mer om det här.

Personligen tror jag att det här är för bra för att vara helt sant. Men de fakta att i) det finns ett kommersiellt bolag som satsar på detta och ii) man hävdar att man inte behöver mer finansiering (vilket hade varit det uppenbara motivet för en riggad demonstration häromveckan) gör att det hela vinner en del i trovärdighet.

Tätt och effektivt

Forskare vid Arizona State University har visat att myrsamhällen blir mer energieffektiva ju fler myror som ingår, rapporterar NSF. Detta i betydelsen att energiförbrukningen per myra blir mindre. Man har konstaterat detta genom att mäta hur mycket syre som förbrukas hos ett myrsamhälle som växer. Genom att färgmärka myrorna kunde man också konstatera att individers arbetsuppgifter blev mer och mer specialiserade ju fler myror som fanns i samhället. I ett litet samhälle måste enskilda myror utföra flera olika uppgifter, medan ett större samhälle kan dela upp plikterna på ett mer effektivt sätt. Detta är troligen orsaken till den minskade energiförbrukningen. Man avslutar med den smått filosofiska frågan om myror över huvud taget är individer, eller bara delar i superorganismen myrsamhället?

Pogonomyrmex californicus. Källa: NSF

En intressant parallell är en nyligen publicerad forskningsartikel som tittat på hur det samlade utsläppet av växthusgaser från en stad beror av stadens täthet, och konstaterat att tätare = effektivare. Referat och länkar finns på stadsbyggnadsbloggen hos Yimby Gbg. Intuitivt är de bakomliggande orsakerna de samma: bättre samutnyttjande av gemensamma resurser och effektivare uppdelning av uppgifter. Kan man då argumentera för att enskilda människor tappat sin rätt att kalla sig individer?

Mera långsökt

Under några månader stoltserade galaxen UDFy-38135539 med att vara det mest avlägsna observerade objektet från jorden, som vi rapporterade om här i höstas. Nu får emellertid UDFy-38135539 finna sig i att rekordet slås av UDFj-39546284, rapporterar bla Svenska Dagbladet.

Bild från NASA.

Galaxen, med en rödförskjutning på 10,3, som innebär att den ligger omkring 13,2 miljarder ljusår härifrån, hittades av astronomer vid Hubbleteleskopet. Det innebär att det inte bara är galaxen som slagit rekord. Även satellitteleskopet Hubble har därmed återtagit ”siktrekordet” från markbaserade Very Large Telescope i Chile.

Mer info finns hos Nasa.

Kall fusion?

Fusionskraft, dvs utnyttjandet av bindningsenergin som blir över när man slår ihop lätta atomkärnor till tyngre, är till dags dato en önskedröm vad gäller praktiska tillämpningar. Det förekommer i solen och det förekommer i vätebomber men det tycks vara omöjligt att åstadkomma fusion under ordnade former där man kan ta till vara på energiöverskottet på grund av att det krävs så extrema temperaturer, omkring 100 miljoner grader, för att få igång fusionsreaktionen. Det finns inga material som kan överleva sådana temperaturer, därför måste man på något sätt hålla en fusionsreaktor svävande utan kontakt med omgivningen. Det gigantiska internationella forskningsprojektet ITER syftar till att bygga en sk tokamak, en toroidal kammare där ett superhett plasma kan hållas svävande av ett magnetfält.

Emellanåt dyker det upp forskare som hävdar att de lyckats utföra kall fusion, dvs att de lyckats utvinna fusionskraft vid måttliga temperaturer. De italienska forskarna Andrea Rossi och Sergio Focardi i Bologna hävdar nu att de byggt en maskin där nickel och väte värms upp och fusioneras till koppar. Man uppger att energiuttaget är omkring 200 gånger större än vad man tillför. Deras demonstration har fått ganska mycket uppmärksamhet, i och med att experimentet de gör är stabilt och repeterbart. Problemet är att de själva inte har någon exakt förklaringsmodell för vad som händer, förutom det faktum att energiutvecklingen är för stor för att det skulle kunna vara fråga om ”vanlig” kemisk förbränning. Dessutom vill de inte visa upp sin apparat i detalj, då den är patentsökt och man planerar en kommersiell lansering under 2011.

Ny Teknik har en del länkar till kommentarer om experimentet, liksom till Rossis och Focardis patentansökan och vetenskapliga (refuserade) artikel.

Spännande att följa fortsättningen. Om de har rätt kommer detta att få mycket stora konsekvenser!