Forskningsbloggen

Den amerikanska statilga tankesmedjan National Intelligence Council publicerade förra Ã¥ret en rapport om Disruptive Civil Technologies fram till 2025. En ”disruptiv” teknologi kan kortfattat sägas vara nÃ¥got som kan ställa världen pÃ¥ ända: förändra livet för befolkningen och (kanske mest viktigt för regeringar) ändra maktbalansen i världen. Förutom de politiska implikationerna, som vi kan lämna därhän, ger deras framtidsutsikter intressanta indikationer pÃ¥ vart teknikutvecklingen är pÃ¥ väg. Man har identifierat sex omrÃ¥den som har potential att fÃ¥ mycket stor betydelse de närmaste 15 Ã¥ren:

• Biogeronteknologi – pÃ¥verkan pÃ¥ den biologiska Ã¥ldringsprocessen och förlängning av människans förväntade livslängd. Kommer att pÃ¥verka demografi och social politik.
• Energilagring – exempelvis nya typer av batterier och material för lagring av vätgas till bränsleceller. Har potentialen att leda till ett skifte bort frÃ¥n fossilbränsleberoende.
• Biobränslen och biobaserade kemikalier – har identifierats som det enda kortsiktiga alternativet till petrokemiska produkter.
• Koldioxidrening av fossilbränsleeldad kraftproduktion – mÃ¥ste kunna genomföras för att undvika stora skadliga utsläppseffekter.
• Robotar som ersätter eller jobbar tillsammans med människor – i exempelvis vÃ¥rden.
• Internetanslutning av allting – det är troligt att oerhÃ¥rt mÃ¥nga smÃ¥ detaljer kommer att vara uppkopplade och sammankopplade; exemplvis förpackningar, möbler, etc. Det här medför bÃ¥de stora möjligheter och stora risker.

Rapporten kan läsas här.

Så då gick det som den civiliserade delen av världen hoppades: Barack Obama vann det amerikanska presidentvalet och kommer att tillträda sitt nya ämbete i januari 2009. Vad det här får för konsekvenser återstår väl att se, men vi kan ju i alla fall hoppas att han sjösätter sitt utlovade energiforskningsprogram på 150 miljarder dollar som jag skrev om för ungefär en månad sedan. Det vore fantastisk av rent forskning- och teknikmässiga skäl, men förhoppningsvis kan det kanske också få EU att följa efter med en egen storsatsning - i ren rädsla för att bli ifrånsprungna.

Häromdagen publicerade OECD en rapport om de senaste trenderna vad gäller forskning, utveckling och innovation i OECD-länderna plus sex ytterligare av de största ekonomierna i världen. Överlag ser det ganska dystert ut, och man uppmanar regeringarna att trycka pÃ¥ mer i FoU-investeringarna för att hjälpa upp den lÃ¥ngsiktiga tillväxten. Det är framför allt i de nya ekonomierna (vad kallar man emerging economies pÃ¥ svenska?) som det sker nÃ¥gon tillväxt. Men den dystraste slutsatsen är att den näringslivsfinansierade forskningen sjunker – bÃ¥de i USA och EU-27. Och kom ihÃ¥g att detta var innan effekten av den nya ekonomiska krisen gjort sig till känna. I Kina ökar den däremot markant: frÃ¥n 0,25% av BNP 1996 till 1% 2006. Det betyder att FoU-intensiteten i Kinas näringsliv nu är pÃ¥ samma nivÃ¥ som Europas.

Lite roligare för svenskt vidkommande är en annan rapport som publicerades för några månader sedan av tankesmedjan Bruegel. Här har man jämfört både statligt och industriellt finansierad FoU mellan EU:s medlemsländer och USA:s delstater. Det visar sig att Sveriges FoU-intensitet är exceptionellt hög, med en industriellt finansierad FoU på drygt 2,5% av BNP. Med det är vi bäst i Europa, med Finland strax efter oss.

Oavsett vad man tycker om USA och dess presidenter, kan man inte bortse från att de har ett stort inflytande över världen.

Science Debate 2008 sponsras av ett stort antal amerikanska forskninginstitutioner och redovisar bland annat en sammanställning över Obamas och McCains inställningar till ett antal viktiga forskningsfrågor.

Det är väl inte så många oväntade svar, men i ett fall är Barack Obama oväntat konkret: han vill sätta upp ett konkret mål att minska energiförbrukningen för nybyggda byggnader med 50 % och för befintliga byggnader med 25 % över en tioårsperiod. Det här är en underbar målsättning som inte borda vara omöjlig. Det är bara en av flera delar i ett energiforskningspaket på 150 miljarder dollar(!) på tio år. Kan det vara nåt, Formas?