Arkiv för kategorin ‘Beteendevetenskap’

SlÄende forskning

mÄndag 19 juli 2010

European Research Council (ERC) Ă€r ett tĂ€mligen nystartat organ under EU-kommissionen som administrerar Sjunde Ramprogrammets ‘Ideas‘-program. Det hĂ€r Ă€r ett program som riktar sig mot vad som omvĂ€xlande kallas frontier/blue sky/curiousity driven research. Det handlar alltsĂ„ om forskning som inte primĂ€rt försöker lösa ett specifikt problem utan snarare syftar till att fylla en kunskapslucka för att föra vetenskapen framĂ„t och litegrann ”se vad som hĂ€nder”.

ERC:s anslag Àr oerhört prestigefyllda och jÀttesvÄra att fÄ. Svenska forskare har dock haft hygglig utdelning. ERC firar just nu att man delat ut totalt 1000 anslag, och i samband med det har man publicerat en rapport med synopsis för nÄgra av de mest intressant projekten de finansierar (pdf). Det handlar om allt möjligt, tex molekylÀra robotar, förarlösa bilar, cancer, vukanutbrott, klimatet, neurologiska orsaker till penninghunger, exoplaneter, multikulturalism, etc.

No pain, no (br/g)ain

fredag 2 juli 2010

De senaste Ă„ren har det dykt upp en hel del datorprogram för ”hjĂ€rngympa”. Ett exempel Ă€r Lumosity, dĂ€r man kan utföra diverse övningar av tankeskĂ€rpa och simultankapacitet för att förbĂ€ttra sin kognitiva förmĂ„ga. Nu visar emellertid en brittisk studie som publicerats i Nature att det inte finns nĂ„gon tydlig inlĂ€rningseffekt av den hĂ€r typen av övningar. Visst, man blir bĂ€ttre pĂ„ de specifika övningarna man utför, men det tycks inte finnas nĂ„gon överföring av den hĂ€r effekten till liknande kognitiva situationer. Resultaten Ă€r dock inte oomtvistade. Forskningsbloggen har för övrigt tidigare rapporterat om vĂ€lgörande effekter av datorspelande.

Modellkrig

mÄndag 4 januari 2010

I december rapporterade Nature att forskare hittat ett mönster i hur gerillakrig utkĂ€mpas som tycks vara universellt. Man fann bland annat ett exponentiellt samband mellan omfattningen hos en gerillaattack (rĂ€knat i antalet offer) och frekvensen hos attacker av samma omfattning. Det hĂ€r sambandet har man bekrĂ€ftat vid analyser av 54 000 hĂ€ndelser under nio stora krig, bland annat kriget i Irak 2003 – 2008.

Man har gÄtt vidare och utvecklat en matematisk modell som bygger pÄ hypotesen att gerillagrupper bildas och splittras baserat pÄ den aktuella hotbilden, och att de genomför sina militÀra handlingar för att maximera sin mediaexponering.

Det Àr nog för tidigt, dock, att hoppas pÄ att man kan förutsÀga hÀndelseförloppen i krigen. Och det tycks finnas delade meningar bland vÀrldens konfliktforskare om resultaten hÀr. Men vissa mönster tycks finnas dÀr, och det Àr alltid intressant.

Schacköppningar enligt Zipfs lag

mÄndag 7 december 2009

Om man analyserar förekomsten av ord i ett sprÄk, sÄ finner man att det nÀst vanligaste ordet anvÀnds ungefÀr hÀlften sÄ ofta som det vanligaste, det dÀrpÄ vanligaste förekommer med en tredjedels frekvens, och sÄ vidare. Detta samband upptÀcktes inom lingvistiken pÄ 1930-talet och har kommit att kallas för Zipfs lag, efter lingvisten George Kingsley Zipf. Lagen tycks gÀlla för alla naturliga sprÄk, och man har dessutom visat att den gÀller Àven för stora textmassor dÀr orden slumpats fram.

Zipfs lag sÀger att den relativa frekvensen hos ett ord Àr omvÀnt proportionell mot ordets rangordning. Mera generellt talar man ocksÄ om högre ordningars samband med en högre exponent pÄ rangordningen.

Nu rapporterar Physical Review Letters att man har hittat Zipfs lag i schack. Om man analyserar frekvens av spelöppningar och rangordnar dem efter popularitet visar det sig att de följer Zipfs lag med exponenten 2.

Det fria vÀgvalets pris

mÄndag 9 november 2009

Bilister i en storstad borde kanske inte fĂ„ bestĂ€mma sjĂ€lv vilka vĂ€gar de ska vĂ€lja. Detta har visats av forskare frĂ„n USA och Korea (se Physical Review Letters). De har anvĂ€nt sig av spelteori för att göra modeller av trafikflödena i Boston, New York och London, dĂ€r kostnadsparametern har varit den sammanlagda restiden för samtliga resenĂ€rer. Det visar sig, nĂ€r individuella resenĂ€rer inriktar sig pĂ„ att minimera sin egen personliga restid (vilket man tenderar att göra i sĂ„dana situationer), att man hamnar i en sĂ„ kallad Nash-jĂ€mvikt, som Ă€r en situation dĂ€r ett socialt spel Ă€r ”lĂ„st” i ett icke-optimalt lĂ€ge pĂ„ grund av att ingen deltagare kan förbĂ€ttra sin egen situation genom egna handlingar.

london

Spelteoretisk modell av Londons trafikleder. Genom att stÀnga av de streckade lederna skulle effektiviteten i systemet öka. FrÄn Physical Review Letters.

I de studerade fallen ligger Nash-jĂ€mvikten vĂ€ldigt lĂ„ngt frĂ„n det socialt optimala lĂ€get, dvs den totala restiden skulle kunna förkortas avsevĂ€rt om resenĂ€rernas vĂ€gval kunde styras av nĂ„gon med överblick över hela situationen. En sĂ„dan styrning Ă€r svĂ„r att implementera; man kan försöka exempelvis med vĂ€gtullar men erfarenhetsmĂ€ssigt fungerar det inte sĂ€rskilt bra. NĂ„got som dĂ€remot Ă€r lĂ€tt att implementera och som fungerar förvĂ„nansvĂ€rt bra Ă€r att stĂ€nga vissa trafikleder. Genom detta tvingar man resenĂ€rer att vĂ€lja socialt mer optimala vĂ€gar. Detta Ă€r en konkret illustration av Braess’s paradox, och gĂ„r stick i stĂ€v med den traditionella strategin att bygga bort trafikproblem.

Lögner om lögner

fredag 23 oktober 2009

Min huvudprincip Ă€r att inte skriva om eller kommentera pseudovetenskap i den hĂ€r bloggen, men med anledning av att Ă€mnet varit uppe hĂ€r tidigare sĂ„ vill jag tipsa om en artikel i senaste numret av Folkvett (föreningen Vetenskap och Folkbildnings organ). Det Ă€r Francesco Lacerda vid Stockholms universitet som skriver om tveksamma röstanalystekniker som uppges kunna avslöja lögnare genom att identifiera olika mönster i röstljudet. Tack vare de senaste Ă„rens tekniska framsteg vad gĂ€ller persondatorers ljudupptagnings- och berĂ€kningsförmĂ„ga kan man numera med stor lĂ€tthet sampla röstljud och utföra allehanda analyser av dess frekvensspektra. Detta har tydligen skapat en marknad för programvaror som uppges kunna fungera som lögndetektorer – helt utan vetenskapligt stöd, enligt Lacerda. Detta har varit uppe pĂ„ forskningsbloggen tidigare, dĂ„ ett paper av Lacerda drogs tillbaka frĂ„n publicering efter att ett mjukvaruföretag som pekats ut som bluffmakare klagade hos förlaget. Artikeln i Folkvett kan lĂ€sas hĂ€r. Dock inte förrĂ€n nĂ€sta nummer skickats ut till prenumeranterna.

Risker med alkohol

söndag 18 oktober 2009

Det har lÀnge varit kÀnt att mÀnniskor som konsumerar alkohol i övermÄttan mÀngd Àr mer benÀgna att ta risker, men man har inte varit pÄ det klara med vad som har varit orsak och vad som har varit verkan; dvs om man dricker för att man Àr riskbenÀgen eller om man blir riskbenÀgen för att man dricker. Nu har emellertid amerikanska forskare med hjÀlp av beteendestudier pÄ rÄttor visat hur det ligger till, rapporterar PNAS.

Man har konstruerat ett spel dÀr rÄttorna kan vÀlja mellan att trycka pÄ en knapp och fÄ tvÄ sockerpiller, eller att trycka pÄ en annan knapp och fÄ antingen inget eller fyra sockerpiller. RÄttor som exponerats mot alkohol i ung Älder visar en tydligt större benÀgenhet för hasardspel och föredrar alltsÄ den andra knappen. Effekten kvarstÄr Àven efter att rÄttorna slutat dricka.

Det hÀr tyder pÄ att alkoholmissbruk i unga Är leder till nÄgon slags permanent förÀndring i beslutsprocessen.

Grönt Àr skönt

onsdag 9 september 2009

Tidigare har man mer eller mindre ogrundat trott att parker och allmĂ€nna odlingsytor har gjort att brottsligheten sjunker i stadsomrĂ„den. I HortTechnology rapporteras om en studie i Houston dĂ€r man har försökt bekrĂ€fta eller vederlĂ€gga detta genom att leta efter korrelationer mellan odlingar och brottsstatistik för olika delar av staden. TyvĂ€rr – fĂ„r man vĂ€l sĂ€ga – visar resultaten inte pĂ„ nĂ„gon sĂ„dan korrelation. Men intressant nog har detta liten betydelse för hur de boende i omrĂ„det uppfattar betydelsen av parkerna. I en intervjustudie, som var en del av undersökningen, framgĂ„r det tydligt att man upplever att boendemiljön förbĂ€ttras vĂ€sentligt pĂ„ flera sĂ€tt, bland annat att brottsligheten minskar. Tur att allmĂ€nheten i allmĂ€nhet inte Ă€r sĂ„ insatta i statistiska signifikanstest!

Man har för övrigt visat i andra sammanhang att vÀlordnade stadsdelar, utan graffiti och krossade rutor, tex, verkar fÄ mÀnniskor att bete sig bÀttre, i enlighet med the broken window theory. Den hÀr nya studien antyder att man borde fÄ rastlösa ungdomar att Àgna sig Ät nya och innovativa uttrycksformer som moss graffiti och guerilla gardening och dÀrigenom öka trivseln i omrÄdet istÀllet.

Tetris pÄ hjÀrnan

mÄndag 7 september 2009

Space Invaders och Pong fÄr ursÀkta, men Tetris Àr det mest klassiska av alla dataspel. Det utvecklades i Ryssland i mitten av 1980-talet och fascinerade en hel vÀrld av PC-anvÀndare. Vid den hÀr tidpunkten var det MS-DOS som gÀllde och det fanns vare sig mus eller joystick, men med tvÄ piltangenter och en space-bar blev man lÀtt sittande timma efter timma och pusslade ihop geometriska figurer som ramlade ner i ökande tempo.

Nu visar det sig att den tiden kanske inte var sÄ tillspillogiven som man trodde dÄ. BMC Research Notes rapporterar nu att forskare visat att regelbundet Tetrisspelande ger en ökad tillvÀxt av grÄ hjÀrnceller hos ungdomar, jÀmfört med en icke-spelande kontrollgrupp. Dessutom visade det sig att hjÀrnaktiviteten som krÀvs för att hÄlla spelet igÄng avtog med tiden, vilket antyder att spelandet gÄr mot att vara mer automatiskt och mindre medvetet (vilket sÀkert mÄnga av 1980-talets Tetrisspelare kÀnner igen!). LÀs mer pÄ Science News.

Cirkelresonemang

torsdag 3 september 2009

MÀnniskor tenderar faktiskt att gÄ i cirklar om de inte har nÄgonting att orientera sig efter. Detta har lÀnge varit en spridd uppfattning, men det har aldrig bekrÀftats vetenskapligt förrÀn nu i Current Biology. Tyska forskare har lÄtit mÀnniskor med ögonbindel vandra efter eget gottfinnande i Saharaöknen under det att de spÄras med GPS. Under molniga dagar, nÀr det inte funnits nÄgra sinnesintryck som kan hjÀlpa till med orienteringen, har promenaderna ofta resulterat i tÀmligen snÀva cirklar.  Det tycks dock inte finnas nÄgot mönster i vilken riktning försökspersonerna helst svÀnger Ät, vilket motsÀger tidigare hypoteser om att effekten skulle kunna bero pÄ höger-/vÀnsterhÀnthet eller andra kroppsliga assymetrier.


WordPress SEO fine-tune by Meta SEO Pack from Poradnik Webmastera