Forskningsbloggen

Tidigare har man mer eller mindre ogrundat trott att parker och allmänna odlingsytor har gjort att brottsligheten sjunker i stadsomrÃ¥den. I HortTechnology rapporteras om en studie i Houston där man har försökt bekräfta eller vederlägga detta genom att leta efter korrelationer mellan odlingar och brottsstatistik för olika delar av staden. Tyvärr – fÃ¥r man väl säga – visar resultaten inte pÃ¥ nÃ¥gon sÃ¥dan korrelation. Men intressant nog har detta liten betydelse för hur de boende i omrÃ¥det uppfattar betydelsen av parkerna. I en intervjustudie, som var en del av undersökningen, framgÃ¥r det tydligt att man upplever att boendemiljön förbättras väsentligt pÃ¥ flera sätt, bland annat att brottsligheten minskar. Tur att allmänheten i allmänhet inte är sÃ¥ insatta i statistiska signifikanstest!

Man har för övrigt visat i andra sammanhang att välordnade stadsdelar, utan graffiti och krossade rutor, tex, verkar få människor att bete sig bättre, i enlighet med the broken window theory. Den här nya studien antyder att man borde få rastlösa ungdomar att ägna sig åt nya och innovativa uttrycksformer som moss graffiti och guerilla gardening och därigenom öka trivseln i området istället.

Space Invaders och Pong får ursäkta, men Tetris är det mest klassiska av alla dataspel. Det utvecklades i Ryssland i mitten av 1980-talet och fascinerade en hel värld av PC-användare. Vid den här tidpunkten var det MS-DOS som gällde och det fanns vare sig mus eller joystick, men med två piltangenter och en space-bar blev man lätt sittande timma efter timma och pusslade ihop geometriska figurer som ramlade ner i ökande tempo.

Nu visar det sig att den tiden kanske inte var så tillspillogiven som man trodde då. BMC Research Notes rapporterar nu att forskare visat att regelbundet Tetrisspelande ger en ökad tillväxt av grå hjärnceller hos ungdomar, jämfört med en icke-spelande kontrollgrupp. Dessutom visade det sig att hjärnaktiviteten som krävs för att hålla spelet igång avtog med tiden, vilket antyder att spelandet går mot att vara mer automatiskt och mindre medvetet (vilket säkert många av 1980-talets Tetrisspelare känner igen!). Läs mer på Science News.

Människor tenderar faktiskt att gå i cirklar om de inte har någonting att orientera sig efter. Detta har länge varit en spridd uppfattning, men det har aldrig bekräftats vetenskapligt förrän nu i Current Biology. Tyska forskare har låtit människor med ögonbindel vandra efter eget gottfinnande i Saharaöknen under det att de spåras med GPS. Under molniga dagar, när det inte funnits några sinnesintryck som kan hjälpa till med orienteringen, har promenaderna ofta resulterat i tämligen snäva cirklar.  Det tycks dock inte finnas något mönster i vilken riktning försökspersonerna helst svänger åt, vilket motsäger tidigare hypoteser om att effekten skulle kunna bero på höger-/vänsterhänthet eller andra kroppsliga assymetrier.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) har beslutat finansiera ett forskningscentrum i Göteborg om hållbar stadsutveckling: The Göteborg Center of Excellence for Sustainable Urban Futures. Målen man har satt upp handlar på övergripande nivå om att utveckla kunskap och metoder som kan användas för hållbar stadsutveckling på olika nivåer och i olika sammanhang. Centret kommer att samarbeta med forskargrupper i Manchester, Shanghai och Kisumu, Kenya: städer i olika utvecklingsskeden som ställs inför olika utmaningar.

Den vetenskapliga områdena utgörs av 1) socio-ekonomiska och kulturella aspekter med avseende på stadens invånares behov, 2) Resursförbrukning och landutnyttjande, 3) staden som komplext system och 4) administration och förvaltning.

Olika lager av urban infrastruktur (från centrets ansökan till Mistra).

Specifikt har man bland annat tänkt sig att utveckla ett slags datorstött rollspel där intressenter i stadsutvecklingsprocessen kan interagera och simulera stadens utveckling. I ett pilotprojekt tänker man sig att tillämpa detta på Älvstaden i Göteborg, som är ett utvecklingsområde där man försöker återskapa stadsmiljö i det gamla varvsområdet. Men programmet innehåller mycket annat också och kan läsas i sin helhet här.

Det här känns som ett spännande initiativ och det ska bli intressant att se vad som kommer ut av det. Projektet leds av Chalmers, Göteborgs Universitet och IVL och både Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen är delaktiga. Vi får hoppas att man upprättar en tydlig kommunikation utåt så att även folkrörelser som Yimby kan ta del av och kanske till och med påverka arbetet. Programmet är tänkt att inledas i början av 2010.

Alla kattägare vet det, även om de inte vill erkänna det – ens för sig själva. Tamkatter manipulerar sina ägare. Nu finns det ocksÃ¥ vetenskapliga indikationer pÃ¥ att det förhÃ¥ller sig sÃ¥, enligt en studie frÃ¥n universitetet i Sussex.

Katt som befaller

Katter kan använda sig av olika typer av läten, som kombinationer av jamningar och spinnande, som påverkar människor på olika sätt. De kan till exempel framkalla sympati genom att förmedla intrycket att katten mår bra, eller för att dess läte låter som ett spädbarn. Eller de kan helt enkelt låta på sätt som människor har svårt att stå ut med.

Forskarna i Sussex har bland annat visat att katter som vill ha mat låter på ett sätt som upplevs mer angeläget, även av icke-kattägare, än vanliga läten. Det tycks också som att katter ganska snabbt lär sig att utveckla sitt språk för att få ut mesta möjliga nytta av sin ägare.

Alla vägar bär till Rom, brukar man säga. Ordstävet syftar på att romarna kanske var de första som insåg infrastrukturens betydelse. Det stora vägnät som man byggde upp under antiken var en självklar orsak till att man kunde lägga under sig och hålla samma ett så stort rike.

Europas vägnät

Nu börjar det dock bli för mycket av det goda. Det nyligen avslutade projektet Include, som har finansierats av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), har visat att vägar och järnvägar på vissa håll i Europa börjar få allvarliga konsekvenser för människors och djurs livskvalitet. Detta dels av uppenbara orsaker som trafikbuller, avgaser, förfulning av kulturmiljöer etc, men även genom fragmentering av landskapet. När landskapen i allt större utsträckning genomkorsas av vägar försämras möjligheterna för vilda djur att röra sig fritt. Vid en kritiskt nivå av fragmentisering kan vissa arters överlevnadsmöjligheter helt försvinna.

”The broken window theory” är en inte helt vetenskapligt fastlagd tes som i princip säger att brott drar till sig brott. I ett omrÃ¥de med gott om krossade fönster, tex, är det större risk att vandaler pangar ytterligare rutor än i ett välskött omrÃ¥de. Idén om det här orsakssambandet formulerades första gÃ¥ngen 1982 av Kelling och Wilson i en artikel i tidskriften the Atlantic. Den har sedermera fÃ¥tt starkt fotfäste och används bland annat som bevekelsegrund för nolltolerans-strategier för brottsbekämpning, etc.

Nu rapporterar Science om att forskare vid universitetet i Groningen gjort en studie som tyder på att teorin faktiskt är sann. Bland annat visade man att 23% av förbipasserande personer snöt åt sig en 5 €-sedel som stack upp ur en brevlåda när den var placerad i en skräpig omgivning. Med brevlådan i ett rent och fint område var motsvarande siffra 13%. Med liknande undersökningar visade man att folk är avsevärt med benägna att skräpa ner om det är klotter på väggarna runt om.

En kort sammanfattning kan läsas här. Om man är prenumerant på Science kan man läsa artikeln här.

Det krävs en storskalig omorganisation av hjärnverksamheten innan man börjar kunna lära sig abstrakt symbolism och exakt matematik, skrev Science News häromdagen. Hos små barn som löser matematiska problem aktiveras hjärnan på samma sätt som när man gör överslagsmässiga uppskattningar av kvantiteter. Detta görs hos människan på samma sätt som hos många andra djurarter.

Någon gång i tonåren börjar dock hjärnan utveckla nya sätt att jobba med matematiska problem. Hos vuxna aktiveras hjärnan nämligen på ett helt annat sätt, som för övrigt också är unikt för människan som art.

Det är fascinerande att tänka sig att det evolutionära i människans intellekt kanske består i sättet att använda hjärnan snarare än en utveckling av hjärnan i sig.

Science rapporterar idag frÃ¥n en neurologisk/antropologisk studie i USA som visar att samma delar av hjärnan aktiveras hos par som varit i gifta i mer än 20 Ã¥r (och fortfarande hävdar att de älskar varann) som hos nyförälskade när de ser bilder pÃ¥ sina partners. Men hos de gamla paren aktiveras dessutom ytterligare delar som gör att man känner sig lugn – till skillnad frÃ¥n nyförälskade som är allt annat än lugna. Det som tolkas som falnande passion i stabila förhÃ¥llande är alltsÃ¥ inget annat än ett inlärt lugn, som inte alls ska förväxlas med falnande kärlek.