Forskningsbloggen

European Research Council (ERC) är ett tämligen nystartat organ under EU-kommissionen som administrerar Sjunde Ramprogrammets ‘Ideas‘-program. Det här är ett program som riktar sig mot vad som omväxlande kallas frontier/blue sky/curiousity driven research. Det handlar alltsÃ¥ om forskning som inte primärt försöker lösa ett specifikt problem utan snarare syftar till att fylla en kunskapslucka för att föra vetenskapen framÃ¥t och litegrann ”se vad som händer”.

ERC:s anslag är oerhört prestigefyllda och jättesvåra att få. Svenska forskare har dock haft hygglig utdelning. ERC firar just nu att man delat ut totalt 1000 anslag, och i samband med det har man publicerat en rapport med synopsis för några av de mest intressant projekten de finansierar (pdf). Det handlar om allt möjligt, tex molekylära robotar, förarlösa bilar, cancer, vukanutbrott, klimatet, neurologiska orsaker till penninghunger, exoplaneter, multikulturalism, etc.

EU-kommissionen planerar att lansera en ny typ av utvecklingsprojekt inom sitt IT-forskningsprogram som man kallar för FET Flagships, där FET stÃ¥r för Future and Emerging Technologies och Flagship indikerar att man gÃ¥r i bräschen för att skapa helt ny teknik. Det är lite Manhattanprojekt över det: tanken är att man ska hitta pÃ¥ ett antal ”galna” idéer som verkligen kan förändra och förbättra livet för människorna och sedan satsa stort pÃ¥ att förverkliga dem. I dagsläget pratar man om forskningsinsatser pÃ¥ i storleksordningen en miljard kronor per Ã¥r under tio Ã¥rs tid för varje sÃ¥dant projekt. Man siktar pÃ¥ att kunna dra igÃ¥ng under 2013. För ett par veckor sedan hade man en konferens i Bryssel där man spÃ¥nade om möjliga idéer. Läs här för att fÃ¥ en inblick i hur tankarna gÃ¥r. Det är pÃ¥fallande mycket som handlar om skärningspunkten mellan IT och liv pÃ¥ olika sätt: simulering av den mänskliga hjärnan, the bionic man, robotar som mänskliga följeslagare, etc.

Den amerikanska statilga tankesmedjan National Intelligence Council publicerade förra Ã¥ret en rapport om Disruptive Civil Technologies fram till 2025. En ”disruptiv” teknologi kan kortfattat sägas vara nÃ¥got som kan ställa världen pÃ¥ ända: förändra livet för befolkningen och (kanske mest viktigt för regeringar) ändra maktbalansen i världen. Förutom de politiska implikationerna, som vi kan lämna därhän, ger deras framtidsutsikter intressanta indikationer pÃ¥ vart teknikutvecklingen är pÃ¥ väg. Man har identifierat sex omrÃ¥den som har potential att fÃ¥ mycket stor betydelse de närmaste 15 Ã¥ren:

• Biogeronteknologi – pÃ¥verkan pÃ¥ den biologiska Ã¥ldringsprocessen och förlängning av människans förväntade livslängd. Kommer att pÃ¥verka demografi och social politik.
• Energilagring – exempelvis nya typer av batterier och material för lagring av vätgas till bränsleceller. Har potentialen att leda till ett skifte bort frÃ¥n fossilbränsleberoende.
• Biobränslen och biobaserade kemikalier – har identifierats som det enda kortsiktiga alternativet till petrokemiska produkter.
• Koldioxidrening av fossilbränsleeldad kraftproduktion – mÃ¥ste kunna genomföras för att undvika stora skadliga utsläppseffekter.
• Robotar som ersätter eller jobbar tillsammans med människor – i exempelvis vÃ¥rden.
• Internetanslutning av allting – det är troligt att oerhÃ¥rt mÃ¥nga smÃ¥ detaljer kommer att vara uppkopplade och sammankopplade; exemplvis förpackningar, möbler, etc. Det här medför bÃ¥de stora möjligheter och stora risker.

Rapporten kan läsas här.

Människor tenderar faktiskt att gå i cirklar om de inte har någonting att orientera sig efter. Detta har länge varit en spridd uppfattning, men det har aldrig bekräftats vetenskapligt förrän nu i Current Biology. Tyska forskare har låtit människor med ögonbindel vandra efter eget gottfinnande i Saharaöknen under det att de spåras med GPS. Under molniga dagar, när det inte funnits några sinnesintryck som kan hjälpa till med orienteringen, har promenaderna ofta resulterat i tämligen snäva cirklar.  Det tycks dock inte finnas något mönster i vilken riktning försökspersonerna helst svänger åt, vilket motsäger tidigare hypoteser om att effekten skulle kunna bero på höger-/vänsterhänthet eller andra kroppsliga assymetrier.