Forskningsbloggen » Biologi

Slående forskning

Stefan — Mon, 19 Jul 2010 05:22:05 +0000

European Research Council (ERC) är ett tämligen nystartat organ under EU-kommissionen som administrerar Sjunde Ramprogrammets ‘Ideas‘-program. Det här är ett program som riktar sig mot vad som omväxlande kallas frontier/blue sky/curiousity driven research. Det handlar alltså om forskning som inte primärt försöker lösa ett specifikt problem utan snarare syftar till att fylla en kunskapslucka för att föra vetenskapen framåt och litegrann ”se vad som händer”.

ERC:s anslag är oerhört prestigefyllda och jättesvåra att få. Svenska forskare har dock haft hygglig utdelning. ERC firar just nu att man delat ut totalt 1000 anslag, och i samband med det har man publicerat en rapport med synopsis för några av de mest intressant projekten de finansierar (pdf). Det handlar om allt möjligt, tex molekylära robotar, förarlösa bilar, cancer, vukanutbrott, klimatet, neurologiska orsaker till penninghunger, exoplaneter, multikulturalism, etc.

Framtiden är här

Stefan — Sun, 04 Jul 2010 06:55:57 +0000

EU-kommissionen planerar att lansera en ny typ av utvecklingsprojekt inom sitt IT-forskningsprogram som man kallar för FET Flagships, där FET står för Future and Emerging Technologies och Flagship indikerar att man går i bräschen för att skapa helt ny teknik. Det är lite Manhattanprojekt över det: tanken är att man ska hitta på ett antal ”galna” idéer som verkligen kan förändra och förbättra livet för människorna och sedan satsa stort på att förverkliga dem. I dagsläget pratar man om forskningsinsatser på i storleksordningen en miljard kronor per år under tio års tid för varje sådant projekt. Man siktar på att kunna dra igång under 2013. För ett par veckor sedan hade man en konferens i Bryssel där man spånade om möjliga idéer. Läs här för att få en inblick i hur tankarna går. Det är påfallande mycket som handlar om skärningspunkten mellan IT och liv på olika sätt: simulering av den mänskliga hjärnan, the bionic man, robotar som mänskliga följeslagare, etc.

Framtiden är inte vad den har varit

Stefan — Mon, 19 Oct 2009 07:47:12 +0000

Den amerikanska statilga tankesmedjan National Intelligence Council publicerade förra året en rapport om Disruptive Civil Technologies fram till 2025. En ”disruptiv” teknologi kan kortfattat sägas vara något som kan ställa världen på ända: förändra livet för befolkningen och (kanske mest viktigt för regeringar) ändra maktbalansen i världen. Förutom de politiska implikationerna, som vi kan lämna därhän, ger deras framtidsutsikter intressanta indikationer på vart teknikutvecklingen är på väg. Man har identifierat sex områden som har potential att få mycket stor betydelse de närmaste 15 åren:

Biogeronteknologi – påverkan på den biologiska åldringsprocessen och förlängning av människans förväntade livslängd. Kommer att påverka demografi och social politik.
Energilagring – exempelvis nya typer av batterier och material för lagring av vätgas till bränsleceller. Har potentialen att leda till ett skifte bort från fossilbränsleberoende.
Biobränslen och biobaserade kemikalier – har identifierats som det enda kortsiktiga alternativet till petrokemiska produkter.
Koldioxidrening av fossilbränsleeldad kraftproduktion – måste kunna genomföras för att undvika stora skadliga utsläppseffekter.
Robotar som ersätter eller jobbar tillsammans med människor – i exempelvis vården.
Internetanslutning av allting – det är troligt att oerhårt många små detaljer kommer att vara uppkopplade och sammankopplade; exemplvis förpackningar, möbler, etc. Det här medför både stora möjligheter och stora risker.

Rapporten kan läsas här.

Cirkelresonemang

stefan — Thu, 03 Sep 2009 09:19:18 +0000

Människor tenderar faktiskt att gå i cirklar om de inte har någonting att orientera sig efter. Detta har länge varit en spridd uppfattning, men det har aldrig bekräftats vetenskapligt förrän nu i Current Biology. Tyska forskare har låtit människor med ögonbindel vandra efter eget gottfinnande i Saharaöknen under det att de spåras med GPS. Under molniga dagar, när det inte funnits några sinnesintryck som kan hjälpa till med orienteringen, har promenaderna ofta resulterat i tämligen snäva cirklar. Det tycks dock inte finnas något mönster i vilken riktning försökspersonerna helst svänger åt, vilket motsäger tidigare hypoteser om att effekten skulle kunna bero på höger-/vänsterhänthet eller andra kroppsliga assymetrier.