Feta flaggskepp

I juli i förra året skrev jag om EU-kommissionens sk FET Flagships, som är MYCKET stora, ambitiösa och visionära forskningsprojekt kring ny teknik med fokus på IT. Under hösten och vintern har man genomfört en gallringsprocess av ett 20-tal projektidéer och beslutat gå vidare med sex stycken pilotprojekt som startas upp officiellt i nästa vecka vid konferensen fet11 i Budapest. (FET, för den som undrar, står för Future and Emerging Technologies och ingenting annat).

Glädjande nog leds ett av pilotprojekten från Sverige, närmare bestämt från Chalmers. Om ett år kommer piloterna att utvärderas, och då kommer ett eller två av projekten att gå vidare till att utvecklas till riktiga ”Flaggskepp”, med en omfattning på i storleksordningen 10 år och 10 miljarder kr i forskningsmedel. EU-kommissionen vill inte finansiera dessa själva, så en av utmaningarna för piloterna blir att säkerställa intresse och motfinansiering från andra intressenter som industri, nationella forskningsråd, etc.

Jag har haft förmånen att ha insyn i delar av den här processen, och tänkte att Forskningsbloggen kunde fira projektstarten med en liten genomgång av pilotprojekten. Så håll utkik!

Slående forskning

European Research Council (ERC) är ett tämligen nystartat organ under EU-kommissionen som administrerar Sjunde Ramprogrammets ‘Ideas‘-program. Det här är ett program som riktar sig mot vad som omväxlande kallas frontier/blue sky/curiousity driven research. Det handlar alltså om forskning som inte primärt försöker lösa ett specifikt problem utan snarare syftar till att fylla en kunskapslucka för att föra vetenskapen framåt och litegrann ”se vad som händer”.

ERC:s anslag är oerhört prestigefyllda och jättesvåra att få. Svenska forskare har dock haft hygglig utdelning. ERC firar just nu att man delat ut totalt 1000 anslag, och i samband med det har man publicerat en rapport med synopsis för några av de mest intressant projekten de finansierar (pdf). Det handlar om allt möjligt, tex molekylära robotar, förarlösa bilar, cancer, vukanutbrott, klimatet, neurologiska orsaker till penninghunger, exoplaneter, multikulturalism, etc.

Svensk utdelning

Fem svenska forskare får s.k. starting grants från European Research Council (ERC). Dessa lyckosamma är Deniz Kirik vid Lunds universitet (forskar om behandling av Parkinsons sjukdom), Qiang Pan-Hammarström (DNA-reparation) och Rickard Sandberg (genreglering) vid Karolinska institutet, David Sumpter vid Uppsala universitet (djursociologi) och Christian Forssén vid Chalmers (kärnfysik).

5 av totalt 237 anslag till Sverige, alltså. Det motsvarar ungefär Sveriges andel av Europas befolkning, så lite bättre utdelning hade man kunnat hoppas på, med tanke på hur Sverige brukar placera sig då innovationsgrad och forskningshöjd rankas länder emellan. Inom life sciences är Sveriges utdelning emellertid 4/80, vilket är utomordentligt bra. Avsevärt sämre då inom samhällsvetenskap och humaniora, där inget anslag går till någon svensk forskare.

ERC:s starting grants är avsedda att hjälpa framstående unga forskare att starta upp en egen forskargrupp och kan ge maximalt 2 M€ över 5 år.

Kolnanorör på hjärnan

Kolnanorör är alltid på tapeten nuförtiden. Nu har man visat att de kan vara kompatibla med nervceller och därigenom kan användas för implantat i hjärnan eller som byggnadsställningar för återväxt av ryggmärg. Inte nog med det, kolnanorörens intressanta elektriska egenskaper kan dessutom stimulera aktiviteten hos nervcellerna. Fantastiskt! Hjärnimplantat är nåt jag har drömt om ända sedan jag såg David Cronenbergs eXistenZ. Än så länge har man dock bara gjort försök in vitro.