Forskningsbloggen

Forskare vid Arizona State University har visat att myrsamhällen blir mer energieffektiva ju fler myror som ingår, rapporterar NSF. Detta i betydelsen att energiförbrukningen per myra blir mindre. Man har konstaterat detta genom att mäta hur mycket syre som förbrukas hos ett myrsamhälle som växer. Genom att färgmärka myrorna kunde man också konstatera att individers arbetsuppgifter blev mer och mer specialiserade ju fler myror som fanns i samhället. I ett litet samhälle måste enskilda myror utföra flera olika uppgifter, medan ett större samhälle kan dela upp plikterna på ett mer effektivt sätt. Detta är troligen orsaken till den minskade energiförbrukningen. Man avslutar med den smått filosofiska frågan om myror över huvud taget är individer, eller bara delar i superorganismen myrsamhället?

Pogonomyrmex californicus. Källa: NSF

En intressant parallell är en nyligen publicerad forskningsartikel som tittat på hur det samlade utsläppet av växthusgaser från en stad beror av stadens täthet, och konstaterat att tätare = effektivare. Referat och länkar finns på stadsbyggnadsbloggen hos Yimby Gbg. Intuitivt är de bakomliggande orsakerna de samma: bättre samutnyttjande av gemensamma resurser och effektivare uppdelning av uppgifter. Kan man då argumentera för att enskilda människor tappat sin rätt att kalla sig individer?

I Bioscience Journal presenterades häromdagen en ny teori om varför bla den ullhåriga mammuten och den sabeltandade katten tämligen hastigt dog ut för sådär tio- till femtontusen år sedan. Man har tidigare trott att det antingen berott på människans inträde i ekologin eller på klimatförändringar. Nu verkar det som att det är människans fel, men inte på det sätt som man tidigare trott: att människan helt enkelt jagat dessa djurarter till utrotning. Snarare tycks det vara så att människans inträde som rovdjur lett till en liten obalans i ekosystemet som gjort att vissa arter konkurrerats ut.

Det här är ett klassiskt exempel på vad som kan hända när man stör ett dynamiskt system, som vi har skrivit om tidigare, där små förändringar i ingångsdata kan leda till stora förändringar i slutresultat (kallas ofta populärt för fjärilseffekten). Faktum är att biologisk populationstillväxt, beskriven med den logistiska ekvationen, var ett av de första områdena där man började observera så kallade kaosfenomen.

Fenomenet har visats praktiskt i Yellowstones nationalpark där förekomsten eller frånvaron av varg har haft mycket mer långtgående konsekvenser på hela ekosystemet än enbart på överlevnaden hos älgstammen.

Fem svenska forskare får s.k. starting grants från European Research Council (ERC). Dessa lyckosamma är Deniz Kirik vid Lunds universitet (forskar om behandling av Parkinsons sjukdom), Qiang Pan-Hammarström (DNA-reparation) och Rickard Sandberg (genreglering) vid Karolinska institutet, David Sumpter vid Uppsala universitet (djursociologi) och Christian Forssén vid Chalmers (kärnfysik).

5 av totalt 237 anslag till Sverige, alltså. Det motsvarar ungefär Sveriges andel av Europas befolkning, så lite bättre utdelning hade man kunnat hoppas på, med tanke på hur Sverige brukar placera sig då innovationsgrad och forskningshöjd rankas länder emellan. Inom life sciences är Sveriges utdelning emellertid 4/80, vilket är utomordentligt bra. Avsevärt sämre då inom samhällsvetenskap och humaniora, där inget anslag går till någon svensk forskare.

ERC:s starting grants är avsedda att hjälpa framstående unga forskare att starta upp en egen forskargrupp och kan ge maximalt 2 M€ över 5 år.

Alla kattägare vet det, även om de inte vill erkänna det – ens för sig själva. Tamkatter manipulerar sina ägare. Nu finns det ocksÃ¥ vetenskapliga indikationer pÃ¥ att det förhÃ¥ller sig sÃ¥, enligt en studie frÃ¥n universitetet i Sussex.

Katt som befaller

Katter kan använda sig av olika typer av läten, som kombinationer av jamningar och spinnande, som påverkar människor på olika sätt. De kan till exempel framkalla sympati genom att förmedla intrycket att katten mår bra, eller för att dess läte låter som ett spädbarn. Eller de kan helt enkelt låta på sätt som människor har svårt att stå ut med.

Forskarna i Sussex har bland annat visat att katter som vill ha mat låter på ett sätt som upplevs mer angeläget, även av icke-kattägare, än vanliga läten. Det tycks också som att katter ganska snabbt lär sig att utveckla sitt språk för att få ut mesta möjliga nytta av sin ägare.

Alla vägar bär till Rom, brukar man säga. Ordstävet syftar på att romarna kanske var de första som insåg infrastrukturens betydelse. Det stora vägnät som man byggde upp under antiken var en självklar orsak till att man kunde lägga under sig och hålla samma ett så stort rike.

Europas vägnät

Nu börjar det dock bli för mycket av det goda. Det nyligen avslutade projektet Include, som har finansierats av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), har visat att vägar och järnvägar på vissa håll i Europa börjar få allvarliga konsekvenser för människors och djurs livskvalitet. Detta dels av uppenbara orsaker som trafikbuller, avgaser, förfulning av kulturmiljöer etc, men även genom fragmentering av landskapet. När landskapen i allt större utsträckning genomkorsas av vägar försämras möjligheterna för vilda djur att röra sig fritt. Vid en kritiskt nivå av fragmentisering kan vissa arters överlevnadsmöjligheter helt försvinna.

Maneter är på tapeten ganska ofta nuförtiden. Jag har tidigare skrivit om hur stora manetsvärmar kan orsaka problem för kustnära industrier, och de kan dessutom vara ett gissel för badande. Mängden maneter tycks öka och en hypotes är att detta kan bero på klimatförändringarna. Nu rapporterar i alla fall Svenska Dagbladet om manetinvasion i Medelhavet och en av manettyperna som kommit tillbaka i stor skala är den på sitt sätt så fascinerande Portugisiska örlogsmannen, som kan vara dödligt giftig.

Portugisisk örlogsman. Källa: wikipedia

Kor och hjortar och andra betande djur har en tendens att ställa sig så att deras kroppars längsaxel är orienterad i nord-sydlig riktning. Detta har visats av forskare vid universitetet i Duisburg-Essen i Tyskland. Varför de gör detta är okänt, men troligtvis känner de på något sätt av det jordmagnetiska fältets riktning och väljer att ställa sig i riktning med fältlinjerna. Den hypotesen understöds av en ny undersökning där samma forskare visar att kossor har en tendens att ställa sig huller om buller i områden med starka magnetiska störningar, exempelvis i närheten av högspänningsledningar.

Jag har tidigare skrivit om problemet med ljusföroreningar i städer och de problem sådana kan föra med sig exempelvis för vilda djur som blir förvirrade och får sina ljus-/mörkercykler rubbade. Det finns en annan aspekt på det här problemet, skriver BBC: så kallad PLP, polarized light pollution. Många djurarter, som exempel nämns havssköldpaddor och insekter, använder det polariserade ljuset som reflekteras från vattenytor för att orientera sig och därigenom hitta föda och parningsställen, etc. Nu har forskare från Ungern och USA visat att ljus reflekterat från exempelvis stora glasbyggnader kan trigga samma signaler hos djuren och därmed få dem att söka sig in i städerna istället för ut på vattnet. Ett annat problem är plastavfall i havet. Transparenta plastpåsar polariserar ljus på ett liknande sätt som plankton, och det är ganska vanligt att havssköldpaddor sätter i sig sådana.

Hos BBC kan man se en unik film på det mycket sällsynta och utrotningshotade djuret snabelslidmus (solenodon paradoxus). Det är ett litet snabelförsett rovdjur som lever på insekter och som endast återfinns i den Karibiska övärlden. Det är ett av de evolutionsmässigt mest distinkta djuren i världen, och det är bland annat det enda däggdjuret som kan injicera gift i sitt byte genom sina tänder.

Solenodon paradoxus. Källa: Wikipedia

Maneter är ett problem för många badande på den svenska västkusten. Brännmaneter, självklart, men även öronmaneter kan vara obehagliga då de kommer i stora svärmar. Nu har också kammaneter kommit till de svenska vattnen i stor skala och ökar kraftigt i antal. (Kammaneter är intressanta i sig, då det visar sig att de förmodligen var de första djuren på jorden).

Idag damp det ner ett udda nyhetsbrev från National Science Foundation om ett av deras projekt som handlar just om manetsvärmar. Sådana kan ställa till stor problem: för bara några veckor sedan tvingades ett kärnkraftverk i USA stänga sedan maneter proppade igen intagsledningarna för kylvattnet. Mängden manetsvärmar är på uppgående och mycket tyder på att det kan bero delvis på klimatförändringarna och andra antropogena orsaker.

ApropÃ¥ maneter: en av de mest fascinerande organismerna pÃ¥ jorden mÃ¥ste vara den portugisiska örlogsmannen (eng: portuguese man o’ war). Dels för att den har ett sÃ¥ fantasieggande namn, dels för att den ser ut som nÃ¥t utomjordiskt, dels för att den seglar pÃ¥ havsytan och dels för att den i själva verket utgörs av en koloni av fyra olika typer av organismer. Den är alltsÃ¥ inte egentligen en manet, även om den kallas blÃ¥smanet. Men den har bränntrÃ¥dar som kan vara dödligt giftiga.

Portugisisk örlogsman. Källa: Wikipedia