Arkiv för kategorin ‘Europa’

Feta flaggskepp

onsdag 27 april 2011

I juli i förra Äret skrev jag om EU-kommissionens sk FET Flagships, som Àr MYCKET stora, ambitiösa och visionÀra forskningsprojekt kring ny teknik med fokus pÄ IT. Under hösten och vintern har man genomfört en gallringsprocess av ett 20-tal projektidéer och beslutat gÄ vidare med sex stycken pilotprojekt som startas upp officiellt i nÀsta vecka vid konferensen fet11 i Budapest. (FET, för den som undrar, stÄr för Future and Emerging Technologies och ingenting annat).

GlĂ€djande nog leds ett av pilotprojekten frĂ„n Sverige, nĂ€rmare bestĂ€mt frĂ„n Chalmers. Om ett Ă„r kommer piloterna att utvĂ€rderas, och dĂ„ kommer ett eller tvĂ„ av projekten att gĂ„ vidare till att utvecklas till riktiga ”Flaggskepp”, med en omfattning pĂ„ i storleksordningen 10 Ă„r och 10 miljarder kr i forskningsmedel. EU-kommissionen vill inte finansiera dessa sjĂ€lva, sĂ„ en av utmaningarna för piloterna blir att sĂ€kerstĂ€lla intresse och motfinansiering frĂ„n andra intressenter som industri, nationella forskningsrĂ„d, etc.

Jag har haft förmÄnen att ha insyn i delar av den hÀr processen, och tÀnkte att Forskningsbloggen kunde fira projektstarten med en liten genomgÄng av pilotprojekten. SÄ hÄll utkik!

SlÄende forskning

mÄndag 19 juli 2010

European Research Council (ERC) Ă€r ett tĂ€mligen nystartat organ under EU-kommissionen som administrerar Sjunde Ramprogrammets ‘Ideas‘-program. Det hĂ€r Ă€r ett program som riktar sig mot vad som omvĂ€xlande kallas frontier/blue sky/curiousity driven research. Det handlar alltsĂ„ om forskning som inte primĂ€rt försöker lösa ett specifikt problem utan snarare syftar till att fylla en kunskapslucka för att föra vetenskapen framĂ„t och litegrann ”se vad som hĂ€nder”.

ERC:s anslag Àr oerhört prestigefyllda och jÀttesvÄra att fÄ. Svenska forskare har dock haft hygglig utdelning. ERC firar just nu att man delat ut totalt 1000 anslag, och i samband med det har man publicerat en rapport med synopsis för nÄgra av de mest intressant projekten de finansierar (pdf). Det handlar om allt möjligt, tex molekylÀra robotar, förarlösa bilar, cancer, vukanutbrott, klimatet, neurologiska orsaker till penninghunger, exoplaneter, multikulturalism, etc.

Dubbelgrön energi

fredag 16 juli 2010

Vindkraft Ă€r en inte helt okontroversiell teknik. Å ena sidan Ă€r atmosfĂ€rens rörelseenergi gratis och den medför i sig inga utslĂ€pp av koldioxid eller uttag av fossila resurser. Å andra sidan Ă€r effekt- och energiuttag per investerad krona lĂ„gt, det krĂ€vs ganska stora installationer som belackarna menar förfular landskapet och för att vindkraft ska kunna anvĂ€ndas i verkligt stor skala krĂ€vs att elnĂ€tet kan hantera den ojĂ€mna produktion som vind ger.

Ett nÄgot Äldersstiget vindkraftverk

Icke desto mindre rÄder det ingen tvekan om att vindkraft kommer att fÄ en ökad betydelse, inte minst i Europa. Det Àr ett av huvudspÄren i EU-kommissionens Strategiska Energitekniksplan och man har nyligen presenterat planer pÄ att stötta utbyggnad av sex stora vindkraftparker inom ramen för det sk NER300-initiativet.

Det huvudsakliga argumentet för vindkraft Àr miljön. Nu har spanska forskare studerat miljöpÄverkan frÄn stora multimegawatts-kraftverk ur ett livscykelperspektiv. Det visar sig att underhÄllsinsatser under driftsskedet har en relativt sett mycket stor inverkan. I andra hand ocksÄ möjligheterna att ÄteranvÀnda och Ätervinna kraftverksmaterialet, i exempelvis rotorbladen. UnderhÄllsfria och Ätervinningsbara kraftverk kanske blir framtidens musik?

Forskarfrihet och besvÀrlig byrÄkrati

lördag 3 april 2010

EU:s Sjunde Ramprogram för forskning och utveckling (FP7) Ă€r vĂ€rldens största forskningsprogram med en budget pĂ„ omkring 50 miljarder € mellan 2007 och 2013. Totalt sett, i relation till de samlade nationella programmen för offentlig forskningsfinansiering, Ă€r ramprogrammet fortfarande litet. Men budgeten har ökat i varje nytt program som lanserats, och FP7 Ă€r en vĂ€sentlig finansieringskĂ€lla för mĂ„nga svenska universitet. Mellan 2007 och 2009 hade svenska forskare kammat hem nĂ€stan fyra miljarder svenska kronor frĂ„n FP7.

En egenhet med FP7 Ă€r att EU-kommissionen stĂ€ller ganska höga formella krav pĂ„ redovisning av vetenskapliga och tekniska framsteg och – framför allt – förbrukade penningmedel. Det hĂ€r Ă€r detaljer för vilka man redovisar en noggrann plan vid ansökningstillfĂ€llet som man sedan stĂ€mmer av mot under projektets gĂ„ng varvid vĂ€sentliga avvikelser bör kunna förklaras.

Det rÄder en uppfattning bland mÄnga universitetsforskare, pÄeldad bland annat av av ledarredaktionen hos Nature, att detta leder till en byrÄkrati som Àr sÄ omfattande att det tar udden av forskningen. Man har exempelvis startat namninsamlingen Trust Researchers som uppmanar EU-kommissionen att lÀtta pÄ kraven.

SjÀlvfallet Àr byrÄkrati inget sjÀlvÀndamÄl och alla förenklingar Àr vÀlkomna. Och det stÄr ocksÄ i dagslÀget pÄ agendan för det spanska ordförandeskapet att resa frÄgan om förenkling. Syftet med dagens regelverk Àr att Ästadkomma en process som Àr sÄ sÀker som möjligt, bland annat för att EU-kommissionen vill undvika fler korruptionsskandaler å la förra forskningskommissionÀren Mme. Edith Cresson. Min egen erfarenhet av FP7 Àr emellertid att det inte Àr sÄ farligt i praktiken som man vill göra gÀllande. Regelverket finns dÀr, men uppföljningen prÀglas oftast av sunt förnuft och har man bara normalt kontroll pÄ sin bokföring och redovisning uppstÄr vare sig problem eller sÀrskilt mycket merarbete. Men med en dÄlig kombination av ostrukturerad forskare och övernitisk handlÀggare kan det sÄklart bli kollision.

Om man lĂ€ser kommentarerna pĂ„ Trust Researchers förstĂ„r man att det finns en sida till pĂ„ problematiken, nĂ€mligen den att mĂ„nga forskare tycks vara av uppfattningen att de inte ska behöva förklara eller redovisa vad de gör med offentliga medel. Antingen för att de inte ska behöva sĂ€nka sig till att ta i administrativa göromĂ„l, eller för att forskningen i sig, av dunkel anledning, mĂ„r bĂ€ttre av att vara fullstĂ€ndigt ofjĂ€ttrad och icke ifrĂ„gasatt. Jag tycker nog att en viss ödmjukhet Ă€r pĂ„ sin plats om man jobbar med skattemedelsfinansiering. Och dessutom Ă€r det inte sĂ„ att ens mycket framstĂ„ende akademiker – ens i Sverige – Ă€r höjda över misstankar om korruption. NĂ„n som minns vad som hĂ€nde pĂ„ KI för en mĂ„nad sedan? Trust researchers?

Innovation Scoreboard

söndag 28 mars 2010

EU-kommissionen har publicerat European Innovation Scoreboard 2009. Det Àr en rankning av forsknings- och innovationsintensiteten i EU:s medlemsstater och associerade lÀnder. Man jÀmför 29 olika indikatorer som utgörs av nyckeltal som pÄ ett statistiskt vis beskriver landets prestationer inom omrÄdena möjliggörare (offentlig forskningsfinansiering, utbildningsnivÄ, etc), nÀringslivsaktiviteter (innovationsinvesteringar, patent, etc) och resultat (anstÀllningsgrad i kunskapsintensiv industri, etc).

Det Ă€r faktiskt ganska dyster lĂ€sning. Europa som helhet tappar mark mot alla ”konkurrenterna” USA, Japan  och BRIC-lĂ€nderna. Sverige ligger i Europatoppen och slĂ„s endast av Schweiz vad gĂ€ller innovationsintensitet. Emellertid Ă€r Sveriges innovationstillvĂ€xt sĂ€mst i hela Europa. Nu Ă€r ju detta en jĂ€mförelse pĂ„ makronivĂ„ och man kan sĂ„klart inte hĂ„lla en hög ökningstakt nĂ€r man redan har en utbyggd innovationsinfrastruktur, men det Ă€r Ă€ndĂ„ en varningssignal.

Vad beror detta pÄ? Den ekonomiska krisen? Njet. Rapporten baseras till största delen pÄ Eurostat-data frÄn 2006-07, det vill sÀga innan recessionen slog till.

Svensk utdelning

tisdag 15 september 2009

Fem svenska forskare fÄr s.k. starting grants frÄn European Research Council (ERC). Dessa lyckosamma Àr Deniz Kirik vid Lunds universitet (forskar om behandling av Parkinsons sjukdom), Qiang Pan-Hammarström (DNA-reparation) och Rickard Sandberg (genreglering) vid Karolinska institutet, David Sumpter vid Uppsala universitet (djursociologi) och Christian Forssén vid Chalmers (kÀrnfysik).

5 av totalt 237 anslag till Sverige, alltsÄ. Det motsvarar ungefÀr Sveriges andel av Europas befolkning, sÄ lite bÀttre utdelning hade man kunnat hoppas pÄ, med tanke pÄ hur Sverige brukar placera sig dÄ innovationsgrad och forskningshöjd rankas lÀnder emellan. Inom life sciences Àr Sveriges utdelning emellertid 4/80, vilket Àr utomordentligt bra. AvsevÀrt sÀmre dÄ inom samhÀllsvetenskap och humaniora, dÀr inget anslag gÄr till nÄgon svensk forskare.

ERC:s starting grants Ă€r avsedda att hjĂ€lpa framstĂ„ende unga forskare att starta upp en egen forskargrupp och kan ge maximalt 2 M€ över 5 Ă„r.

Sverige vid rodret

tisdag 7 juli 2009

Sedan en vecka tillbaka Ă€r Sverige ordförandeland för EU. Vad gĂ€ller forskning har Sverige verkligen ett postivt renommĂ© att bevara i och med att vi Ă€r en av vĂ€rldens absolut mest forskningsintensiva regioner – speciellt vad gĂ€ller industrifinansierad (och, fĂ„r man dĂ„ förmoda, behovsstyrd) forskning. Dessutom har den förre högskole- och forskningsministern Leijonborg har gett ett visst eko ifrĂ„n sig, sĂ„vĂ€l hĂ€r pĂ„ forskningsbloggen som i vĂ€rlden: han lyckades fĂ„ ESS till Lund. Leijonborgs eftertrĂ€dare heter Tobias Krantz. Hans programförklaring inför ordförandeskapet Ă€r lite blek tycker jag. Den innehĂ„ller ingenting konkret, utan talar bara i allmĂ€nna termer om vikten av att utveckla det europeiska forskningssamarbetet och hur viktig forskning och innovation Ă€r för ekonomisk tillvĂ€xt.

Kanon!

fredag 29 maj 2009

Nu var det verkligen ett tag sedan den hÀr bloggen uppdaterades, men idag Àr det en glÀdjens dag för forskningssverige! Det Àr enligt Ny Teknik (nÀstan) klart att neutronstrÄlemikroskopet the European Spallation Source (ESS) kommer att placeras i Lund. AnlÀggningen kommer att ta ett antal Är att bygga men pÄ sikt kommer den att sysselsÀtt tusentals forskare och göra Lund till ett vÀrldscentrum för materialforskning. Kanske kan ESS fÄ lika stor betydelse för Sverige som CERN har haft för Schweiz? Hög tid, dessutom, att Sverige fÄr en europeisk institution tilldelat sig. Och tack till Norge och Danmark som hjÀlper till med finansieringen.

Krispaket frÄn Kommissionen

onsdag 26 november 2008

Det rör pĂ„ sig hos Europeiska Kommissionen. Idag presenterade JosĂ© Manuel Barroso en ”Ă„terhĂ€mtningsplan” pĂ„ totalt 200 miljarder € för att lindra effekterna av den ekonomiska krisen. En mĂ€ngd Ă„tgĂ€rder föreslĂ„s för att stimulera ekonomin och tillvĂ€xten pĂ„ lĂ„ng sikt och sĂ€kra arbetstillfĂ€llen nu. Hela kommunikĂ©n finns att lĂ€sa hĂ€r. Intressant för den hĂ€r bloggens lĂ€sare Ă€r kanske följande:

En satsning pÄ att förbÀttra energieffektiviteten hos byggnader. Detta föreslÄs göras genom en reduktion av fastighetsskatten för byggnader med bra energiprestanda. Som komplement föreslÄs ocksÄ sÀnkt moms pÄ miljövÀnliga produkter och tjÀnster som syftar till att förbÀttra energiprestandan hos byggnader.

Ett stimulanspaket för att öka forskning och innovation inom omrĂ„dena miljövĂ€nliga bilar (fĂ„r FoU-anslag pĂ„ 5 miljarder €), energieffektiva byggnader (1 miljard) och tillverkningsindustri (1,2 miljarder).

En satsning pÄ att kunna erbjuda höghastighetsinternet till 100% av Europas befolkning Är 2010.

Förutom att detta Àr trevliga tillskott till forsknings- och utvecklingsbudgeten generellt sÄ Àr det intressant att notera att alla dessa satsningar passar som hand i handske för svensk industri och akademi. SÄ se till att hÄlla ögonen öppna och lÀgg vantarna pÄ de hÀr pengarna.

VĂ€rldens intressantaste material?

onsdag 19 november 2008

Idag publicerade EU-kommissionen den tredje utlysningen frĂ„n Sjunde Ramprogrammets NMP-tema (dĂ€r NMP stĂ„r för nanoteknik och nya material och produktionsteknologier). Under 2009 finns det ungefĂ€r 125 M€ att söka. En av godbitarna bland de aviserade Ă€mnena Ă€r ett om nanostrukturerade material baserade pĂ„ grafen.

Wikipedia

KĂ€lla: Wikipedia

Grafen bestÄr av ett plant skikt av kolatomer ordnade i ett bikupeliknande kristallgitter. Det omtalades för första gÄngen för omkring 20 Är sedan, men man lyckades inte framstÀlla nÄgra isolerade prover förrÀn 2004. Materialet har mÄnga intressanta egenskaper: det Àr det starkaste och styvaste materialet som finns och det leder vÀrme bÀttre Àn nÄgot annat material. Det leder ocksÄ ström fantastiskt bra och har en del lustiga optiska egenskaper. Man har till exempel visat att ett lager grafen med en atoms tjocklek absorberar en andel av infallande vitt ljus motsvarande exakt pi gÄnger finstrukturkonstanten (= ca 2,3%). Grafen Àr den enda kÀnda tvÄdimensionella kristallen och i och med all materia i materialet Àr i kontakt med omgivningen Àr det vÀldigt kÀnsligt för frÀmmande Àmnen som adsorberas. Det gör att en av de mest intressanta tillÀmpningarna för grafen Àr gassensorer.

Men man kan tÀnka sig annat kul ocksÄ. Kommissionens utlysning Àr praktiskt taget helt öppen.


WordPress SEO fine-tune by Meta SEO Pack from Poradnik Webmastera