Arkiv för kategorin ‘Fysik’

Mörka tider

fredag 18 december 2009

Science News rapporterar att man för första gĂ„ngen lyckats pĂ„visa mörk materia – kanske. Mörk materia Ă€r nĂ„gonting som inte syns men som man teoretiskt slutit sig till mĂ„ste finnas och som dessutom utgör omkring 80 % av all massa i universum. Detta grundar man pĂ„ att den synliga materian inte ”rĂ€cker till” för att förklara observationer av hur galaxer roterar och rör sig. Man tror att den mörka materian utgörs av MACHOs, som Ă€r storskaliga astrofysiska objekt som Ă€r för ljussvaga för att synas, och WIMPs, som Ă€r en exotisk och hittills obekrĂ€ftad elementarpartikel som huvudsakligen vĂ€xelverkar genom sin massa.

WIMP-detektor (frÄn Science News)

WIMP-detektor (frÄn Science News)

Nu har experimentet Cryogenic Dark Matter Search rapporterat att man hittat spÄr av nÄgot som kan vara WIMP-partiklar. Med hjÀlp av speciella detektorer av germanium, nedkylda till nÀra 0 K och nedgrÀvda till 800 m djup, hoppas man kunna registrera vibrationer av WIMP:ar som passerar genom jorden. Nu har man fÄtt mÀtresultat som kan vara positiva, men det Àr inte helt bekrÀftat Ànnu. Det finns en möjlighet att de uppmÀtta vibrationerna har orsakats av radioaktivt sönderfall i berget omkring detektorerna.

StrÄlande

söndag 22 november 2009

Large Hadron Collider (LHC) vid CERN i Schweiz ska nu Äterstartas efter 14 mÄnaders reparationer, rapporterar bland andra BBC och Dagens Nyheter.

LHC vid Cern (frÄn cern.ch)

LHC vid Cern (frÄn cern.ch)

Den gigantiska protonstrÄleacceleratorn gick sönder under stort buller och bÄng vid de första provkörningarna hösten 2008. Men nu har man alltsÄ fÄtt ordning pÄ hÄrdvaran igen och man rÀknar med att börja producera experimentella resultat i liten skala redan under hösten. De riktigt höga energinivÄerna, som bland annat krÀvs för att bekrÀfta Higgsbosonens existens, fÄr vÀnta till nÀsta Är.

LÀs mer om LHC pÄ forskningsbloggen hÀr.

Monopol

tisdag 22 september 2009

Magnetiska monopoler har gÀckat fysiker lÀnge. Ett vanligt magnetiskt föremÄl har en nordpol och en sydpol. Delar man pÄ magneten fÄr man tvÄ nya som var och en har en nordpol och en sydpol. Och det spelar ingen roll hur mÄnga gÄnger man delar den: man kommer alltid att ha tvÄ magnetiska poler. Men det finns ingenting i teorin som sÀger att det inte skulle kunna finnas isolerade magnetiska poler, s.k. monopoler, pÄ partikelskala. Man har kunnat se indirekta spÄr av monopoler men man har aldrig direkt observerat dem förrÀn nu.

I speciella kristallmaterial har man nu observerat hur atomer nÀra 0 K under vissa förutsÀttningar kan arrangera sig sjÀlv i pyramidmönster sÄ att pyramidens centrumpunkt blir en nord- eller sydpol. LÀs mer pÄ Science (hÀr och hÀr) eller arXiv (hÀr och hÀr).

Svensk utdelning

tisdag 15 september 2009

Fem svenska forskare fÄr s.k. starting grants frÄn European Research Council (ERC). Dessa lyckosamma Àr Deniz Kirik vid Lunds universitet (forskar om behandling av Parkinsons sjukdom), Qiang Pan-Hammarström (DNA-reparation) och Rickard Sandberg (genreglering) vid Karolinska institutet, David Sumpter vid Uppsala universitet (djursociologi) och Christian Forssén vid Chalmers (kÀrnfysik).

5 av totalt 237 anslag till Sverige, alltsÄ. Det motsvarar ungefÀr Sveriges andel av Europas befolkning, sÄ lite bÀttre utdelning hade man kunnat hoppas pÄ, med tanke pÄ hur Sverige brukar placera sig dÄ innovationsgrad och forskningshöjd rankas lÀnder emellan. Inom life sciences Àr Sveriges utdelning emellertid 4/80, vilket Àr utomordentligt bra. AvsevÀrt sÀmre dÄ inom samhÀllsvetenskap och humaniora, dÀr inget anslag gÄr till nÄgon svensk forskare.

ERC:s starting grants Ă€r avsedda att hjĂ€lpa framstĂ„ende unga forskare att starta upp en egen forskargrupp och kan ge maximalt 2 M€ över 5 Ă„r.

The only constant is change

torsdag 2 juli 2009

1929 upptĂ€ckte Edwin Hubble genom att observera Dopplereffekten i strĂ„lningsspektra frĂ„n avlĂ€gsna galaxer att de rör sig bort frĂ„n oss, och ju avlĂ€gsnare de Ă€r desto snabbare rör de sig. Om man inte vĂ€ljer att tro att jorden Ă€r universums medelpunkt sĂ„ antyder detta att hela universum expanderar och att galaxer rör sig frĂ„n varandra med en hastighet som Ă€r proportionell mot avstĂ„ndet mellan dem. Detta Ă€r Hubbles lag och proportionalitetskonstanten Ă€r Hubbles konstant. En underbar upptĂ€ckt som gjorde sjĂ€lvaste Einstein bitter över att han sjĂ€lv inte hade förutsagt ett expanderande universum pĂ„ teoretisk vĂ€g. Einstein föreslog istĂ€llet en ”kosmologisk konstant” som skulle fungera som negativ gravitation och hĂ„lla universum i en statisk jĂ€mvikt. Detta Ă„ngrade han djupt senare, men nu visar det sig att den kosmologiska konstanten Ă€r verklighet: det Ă€r den mörka energin som man numera tror ligger bakom den repulsiva kraft som gör att Hubbleexpansionen gĂ„r fortare och fortare. Nya noggranna mĂ€tningar av expansionshastigheten har bestĂ€mt det nuvarande vĂ€rdet pĂ„ Hubblekonstanten till 74,2 km per sekund och megaparsec, enligt Astrophysical Journal.

Slutet pÄ temperaturen som vi kÀnner den

onsdag 24 juni 2009

Normalen för mĂ€tstorheten temperatur kommer snart att Ă€ndras, rapporterar Nature den 19 juni.  Man hĂ„ller nĂ€mligen i rask takt pĂ„ att med hjĂ€lp av bĂ€ttre och bĂ€ttre mĂ€tningar göra noggrannare och noggrannare bestĂ€mningar av Boltzmanns konstant, som uttrycks i J/K och relaterar den genomsnttliga rörelseenergin hos partiklarna i en gas till gasens temperatur. Bureau International des Poids et Mesures har bestĂ€mt sig för att sĂ„ fort osĂ€kerheten i Boltzmanns konstant blir tillrĂ€ckligt liten sĂ„ ”lĂ„ser” man den, dvs. föreskriver dess vĂ€rde till en faktisk konstant och anvĂ€nder den för att definiera temperaturen 1 Kelvin. Samma princip anvĂ€nde man en gĂ„ng i tiden dĂ„ man lĂ„ste ljushastigheten i vakuum till 299 792 458 m/s och lĂ€t det vĂ€rdet definiera lĂ€ngden av 1 m.

Lord Kelvin

Lord Kelvin

Den nya (kommande) definitionen av 1 K kommer inte att ha nĂ„gra stora konsekvenser för gemene man men för metrologer Ă€r det ett stort steg. Den nuvarande definitionen utgĂ„r nĂ€mligen frĂ„n trippelpunkten för vatten och man vill helst slippa att behöva definiera storheter utifrĂ„n ett speciellt Ă€mne, som i sin tur dĂ„ mĂ„ste definieras. Idag utgĂ„r man frĂ„n ”medel-havsvatten” enligt en vedertagen standard med trippelpunkten pĂ„ exakt 273,16 K.

Spöregn

tisdag 16 juni 2009

Man har lĂ€nge trott att nĂ„got inte stĂ€mmer nĂ€r man försöker mĂ€ta hastigheten med vilken regndroppar trĂ€ffar marken. Det verkar som om smĂ„ regndroppar faller fortare genom luften Ă€n vad som Ă€r teoretiskt möjligt. Ju mindre en droppe Ă€r, desto större Ă€r nĂ€mligen dess yta i förhĂ„llande till dess vikt och dĂ€rför bromsas en liten droppe mycket mer av luftmotstĂ„ndet Ă€n en stor. Men nĂ€r man studerar regndroppar noggrant visar det sig att ett stort antal smĂ„ droppar faller avsevĂ€rt snabbare Ă€n vad de borde. Det hĂ€r Ă€r ett ”brott” mot klassisk fysik, sĂ„ man har i princip förutsatt att det inte Ă€r sant och att observationerna pĂ„ nĂ„got sĂ€tt beror svĂ„righeter i att noggrant mĂ€ta pĂ„ dropparna.

Nu har emellertid forskare i Mexico City visat att det Àr sant och man har ocksÄ kommit pÄ varför. NÀr stora droppar som redan har nÄtt sina sluthastigheter kolliderar med varandra kan de splittras upp i en svÀrm av mindre droppar som dÄ, under en tid, fortÀtter falla i samma hastighet, s.k. superterminal velocity (har nÄgon en bra svensk översÀttning??).

Informationsstress

torsdag 12 mars 2009

Tidigare har man trott att information inte kan komprimeras mer Àn till en digitalbit per atom, men den uppfattningen har nu rykt all vÀrlden vÀg, rapporterar National Science Foundation. Forskare vid Stanford har lyckats framstÀlla bokstÀver ur stÄende vÄgmönster av elektroner som flödar lÀngs en kopparyta dÀr kolmonoxidmolekyler arrangerats pÄ ett listigt sÀtt.

KĂ€lla: NSF

KĂ€lla: NSF

PĂ„ det viset har man Ă„stadkommit en informationstĂ€thet pĂ„ ungefĂ€r 35 bitar per elektron, och bokstĂ€verna man skapat (SU för Stanford University) Ă€r ca 3 Ångström höga. Det Ă€r smĂ„ bokstĂ€ver det.

Nytt schema för LHC

tisdag 10 februari 2009

Den nya partikelacceleratorn Large Hadron Collider vid CERN i Schweiz som gick sönder vid första provkörningen i höstas kommer inte att kunna köras igÄng förrÀn i september 2009, meddelas nu av bland andra BBC.

LHC

LHC

Man rĂ€knar med att kunna producera faktiska resultat under den kommande hösten/vintern dĂ„ protonstrĂ„larna startas upp pĂ„ nĂ„got reducerad effekt. Men högsta prioritet ges i första hand till att sĂ€kerstĂ€lla att utrustningen verkligen fungerar – bland annat att kontrollera att det inte finns nĂ„gra fler felaktiga lödningar i de supraledande elektromagneterna.

Nya halveringstider, strÄlande halveringstider!

mÄndag 12 januari 2009

KÀrnfysikerna har fÄtt nÄgonting att fundera pÄ, skriver Science News. Vissa experiment antyder att den radioaktiva sönderfallshastigheten, eller halveringstiden, hos vissa isotoper kan pÄverkas av solen. Halveringstiden hos instabila atomkÀrnor har alltid betraktats som oomkullrunkeliga konstanter, men nu har flera papers publicerats som antyder att den kanske pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av solen och dess aktivitet.

Noggranna mÀtningar 2006 pÄ mangan-54 visade till exempel att halveringstiden tydligt avtog samtidigt som ett kraftigt strÄlningsutbrott, en sk flare, frÄn solen observerades. Analyser har ocksÄ publicerats av lÄnga och noggranna mÀtserier frÄn 1980-talet pÄ kisel-32 och radium-226 som visar smÄ men tydliga Ärstidsvariationer i halveringstiden. Det hÀr skulle hypotetiskt kunna bero pÄ att halveringstiden pÄverkas av avstÄndet till solen.

sunflare_skylab4_big

Solflare. KĂ€lla: Wikipedia

Det hÀr Àr lÄngt ifrÄn sÀkerstÀllt. MÀtningar pÄ Cassinisondens radioaktiva kraftkÀlla visar till exempel inte pÄ nÄgon som helst inverkan av avstÄndet till solen, och de effekter som har setts skulle kunna bero till exempel pÄ att mÀtinstrumenten pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av solen. Men det ska bli intressant att följa utvecklingen. Möjligheten att pÄverka halveringstiden skulle kunna fÄ konsekvenser för slutförvaring av kÀrnbrÀnsle, till exempel. LÀser ni det hÀr, SKB?


WordPress SEO fine-tune by Meta SEO Pack from Poradnik Webmastera