Arkiv för kategorin ‘Material’

Beredningen beredd

onsdag 21 juli 2010

Idag presenterade regeringens forskningsberedning en rapport kring det svenska forskningssystemet och hur det mÀter sig mot omvÀrlden. Man konstaterar att utveckling pÄ det stora hela inte Àr positiv. Sverige Àr vÀrldsledande vad gÀller forskningsinvesteringar, frÀmst tack vare en forskningsintensiv industri, men vi Àr lÄngt ifrÄn vÀrldsledande vad gÀller kvaliteten pÄ forskningen. Som mÄttstock har man hÀrvid anvÀnt sig av citeringsgrad, alltsÄ hur ofta vetenskapliga artiklar producerade vid svenska universitet citeras av andra forskare jÀmfört med ett internationellt genomsnitt. Det Àr bara inom materialvetenskap som Sverige Àr vÀlrepresenterat bland vÀrldsledande forskare (vilket antagligen kommer att stÀrkas ytterligare nÀr ESS stÄr fÀrdig om nÄgra Är). I jÀmförbara lÀnder som Danmark, Schweiz och NederlÀnderna ser man en mycket bÀttre utveckling. Nu Àr ingen, egentligen, förtjust i citeringar som kvalitetsmÄtt, men det Àr det enda som finns att tillgÄ.

Rapporten Ă€r ett avstamp inför nĂ€sta forskningsproposition 2012, och man lĂ€gger fram en del förslag till Ă„tgĂ€rder. Jag tycker det Ă€r intressant att notera att man trycker hĂ„rt pĂ„ industriell innovation, och integration av den sk kunskapstriangeln, som lanserade under Sveriges EU-ordförandeskap 2009, dvs kopplingen mellan utbildning, forskning och innovation. I riktning mot detta talar man bland annat om en stĂ€rkt institutssektor, dĂ€r Sverige Ă€r svaga idag, och sk innovationsupphandling, som Ă€r en mycket intressant möjlighet. Man föreslĂ„r ocksĂ„ olika typer av skattelĂ€ttnader för bĂ„de forskningsfinansiering och riskkapital. Det Ă€r dock inte bara innovation: man vill ocksĂ„ stĂ€rka den rena forskningen genom att lĂ„ta de institutionella finansiĂ€rerna satsa pĂ„ sk ”wild cards”, dvs högriskprojekt, och man vill inrĂ€tta en speciell typ av finansiering för lovande unga forskare som en typ av post-postdoc. Detta sk ”elitprogram” har fĂ„tt en hel del uppmĂ€rksamhet av media under dagen.

SlÄende forskning

mÄndag 19 juli 2010

European Research Council (ERC) Ă€r ett tĂ€mligen nystartat organ under EU-kommissionen som administrerar Sjunde Ramprogrammets ‘Ideas‘-program. Det hĂ€r Ă€r ett program som riktar sig mot vad som omvĂ€xlande kallas frontier/blue sky/curiousity driven research. Det handlar alltsĂ„ om forskning som inte primĂ€rt försöker lösa ett specifikt problem utan snarare syftar till att fylla en kunskapslucka för att föra vetenskapen framĂ„t och litegrann ”se vad som hĂ€nder”.

ERC:s anslag Àr oerhört prestigefyllda och jÀttesvÄra att fÄ. Svenska forskare har dock haft hygglig utdelning. ERC firar just nu att man delat ut totalt 1000 anslag, och i samband med det har man publicerat en rapport med synopsis för nÄgra av de mest intressant projekten de finansierar (pdf). Det handlar om allt möjligt, tex molekylÀra robotar, förarlösa bilar, cancer, vukanutbrott, klimatet, neurologiska orsaker till penninghunger, exoplaneter, multikulturalism, etc.

Framtiden Àr hÀr

söndag 4 juli 2010

EU-kommissionen planerar att lansera en ny typ av utvecklingsprojekt inom sitt IT-forskningsprogram som man kallar för FET Flagships, dĂ€r FET stĂ„r för Future and Emerging Technologies och Flagship indikerar att man gĂ„r i brĂ€schen för att skapa helt ny teknik. Det Ă€r lite Manhattanprojekt över det: tanken Ă€r att man ska hitta pĂ„ ett antal ”galna” idĂ©er som verkligen kan förĂ€ndra och förbĂ€ttra livet för mĂ€nniskorna och sedan satsa stort pĂ„ att förverkliga dem. I dagslĂ€get pratar man om forskningsinsatser pĂ„ i storleksordningen en miljard kronor per Ă„r under tio Ă„rs tid för varje sĂ„dant projekt. Man siktar pĂ„ att kunna dra igĂ„ng under 2013. För ett par veckor sedan hade man en konferens i Bryssel dĂ€r man spĂ„nade om möjliga idĂ©er. LĂ€s hĂ€r för att fĂ„ en inblick i hur tankarna gĂ„r. Det Ă€r pĂ„fallande mycket som handlar om skĂ€rningspunkten mellan IT och liv pĂ„ olika sĂ€tt: simulering av den mĂ€nskliga hjĂ€rnan, the bionic man, robotar som mĂ€nskliga följeslagare, etc.

Varmt om hjÀrtat

mÄndag 31 maj 2010

Ja, det hĂ€r har nĂ„gra mĂ„nader pĂ„ nacken fĂ„r jag erkĂ€nna. Det har legat pĂ„ min ”att publicera”-lista sedan i mars. NĂ€mligen upptĂ€ckten att grafen Ă€r elektriskt kompatibel med mĂ€nsklig vĂ€vnad. Detta har man visat genom att med hjĂ€lp av grafentransistorer registrera elektriska signaler frĂ„n kycklingembryon, rapporterar Ny Teknik. Grafen Ă€r ett fantastiskt material som förefaller kunna anvĂ€ndas till det mesta, och dess endimensionella variant, kolnanoröret, har tidigare visat sig vara kompatibel med nervceller. Terminator Ă€r pĂ„ vĂ€g att realiseras!

VÀrmerör

torsdag 11 mars 2010

Kolnanorör Àr ett ofta Äterkommande nyckelord hÀr. De Àr ett tacksamt forskningsÀmne, dÄ man hela tiden hittar nya egenskaper, tillÀmpningar och fenomen. Nu rapporterar Ny Teknik att man har upptÀckt ett helt nytt fenomen dÀr en temperaturvÄg som snabbt rör sig lÀngs kolnanoröret pressar elektroner framför sig. Med en elektrisk krets kan man plocka ut elektronerna och producera elkraft. Man tÀnker sig tydligen en möjlig tillÀmpning som högkapacitetsbatteri. Det hÀr krÀver dock höga temperaturer och att nanostruktur bestryks med nÄgon typ av brÀnsle som kan antÀndas och alstra der erforderliga vÀrmen.

Kolnanorör i luftrören

lördag 7 november 2009

Kolnanorör Ă€r flitigt förekommande pĂ„ den materialvetenskapliga frontlinjen. Det avspeglas ocksĂ„ hĂ€r pĂ„ forskningsbloggen, dĂ€r de Ă€r ett av de oftast behandlade Ă€mnena. Nanoteknik Ă€r i mĂ„ngas ögon ganska kontroversiellt pĂ„ grund av de hittills tĂ€mligen okĂ€nda miljö- och hĂ€lsoeffekterna. Partiklar i nanoskala (< 0,1 ÎŒm) Ă€r sĂ„ smĂ„ att de lĂ€tt tas upp av kroppen och effekterna av detta Ă€r Ă€nnu inte sĂ€rskilt vĂ€l kartlagt. SĂ€rskilt stor uppmĂ€rksamhet i det hĂ€r sammanhanget fĂ„r kolnanorör. Dels för att det Ă€r en av fĂ„ typer av nanopartiklar som faktiskt framstĂ€lls kommersiellt, men kanske framför allt för att de geometriskt pĂ„minner om (Ă€nnu vassare) asbestfibrer, som Ă€r totalförbjudna i Sverige pĂ„ grund av sina toxiska och cancerogena effekter pĂ„ lungorna.

Kolnanorör har omgÀrdats av sÀrskilda krav redan tidigare, och nu rapporterar Ny Teknik att man har pÄvisat cancerogena effekter pÄ liknande sÀtt som hos asbest.

Rubinsmörjning

mÄndag 31 augusti 2009

I ett mekaniskt urverk Àr det ankargÄngen som gör att visaren rör sig stegvis med en jÀmn hastighet. Det Àr en finmekanisk utrustning som omvandlar en rotationsrörelse hos gÄnghjulet till en pendlande rörelse hos ankarhaken.

Principen Àr 250 Är gammal, men konstruktionen utvecklas fortfarande. En stor teknisk utmaning ligger i slitaget mellan gÄnghjul och ankarhake. Det Àr svÄrt att undvika en glidande kontakt och dÀrför behövs smörjning och slitagetÄliga material; ankarhakens kontaktpunkter bestÄr till exempel ofta av rubiner. SÄ sent som för tio Är sedan kom Omegas koaxiella ankargÄng som minimerar de glidande rörelserna i systemet, men det finns ocksÄ andra lösningar. Den svenska klocktillverkaren Arlanch presenterade nyligen en ankargÄng med inbyggd grafitsmörjning, dÀr rubinerna Àr belagda med ett grafitskikt som överförs till gÄnghjulet via den mekaniska kontakten.

Kanon!

fredag 29 maj 2009

Nu var det verkligen ett tag sedan den hÀr bloggen uppdaterades, men idag Àr det en glÀdjens dag för forskningssverige! Det Àr enligt Ny Teknik (nÀstan) klart att neutronstrÄlemikroskopet the European Spallation Source (ESS) kommer att placeras i Lund. AnlÀggningen kommer att ta ett antal Är att bygga men pÄ sikt kommer den att sysselsÀtt tusentals forskare och göra Lund till ett vÀrldscentrum för materialforskning. Kanske kan ESS fÄ lika stor betydelse för Sverige som CERN har haft för Schweiz? Hög tid, dessutom, att Sverige fÄr en europeisk institution tilldelat sig. Och tack till Norge och Danmark som hjÀlper till med finansieringen.

Uranbollar

mÄndag 23 mars 2009

Jag har tidigare skrivit om sfÀriska molekylstrukturer, s.k. fullerener eller buckyballs. De Àr i ropet pÄ mÄnga sÀtt. Mest kÀnda Àr varianter bestÄende av kol, men Àven andra grundÀmnen kan bilda den hÀr typen av strukturer. I Angewandte Chemie (och Nature) rapporteras att man nyligen framstÀllt fullerener av uran.

u

U-60 Àr sfÀriskt, precis som sin vanligare kolkompis C-60. Intressantare Àr dock U-44, som Àr jordnötsformad. VÀntar med spÀnning pÄ att nÄgon ska hitta en tillÀmpning för jordnötsformade urankristaller.

Mammas kolbollar

tisdag 10 mars 2009

Ny Teknik rapporterar att man Àntligen har hittat en vettig tillÀmpning för kolbollar. Man kan nÀmligen anvÀnda dem för att dopa vattenfilter för att förhindra att bakterier och smuts fastnar och sÀtter igen dem.

C-60

C-60

Kolbollar, fotbollsliknande sfĂ€riska nanopartiklar av rent kol, upptĂ€cktes pĂ„ 1980-talet och ledde dĂ„ till stor uppstĂ„ndelse inom fysiken. UpptĂ€ckarna belönades senare med Nobelpriset. De finns i olika storlekar men den vanligaste formen C-60 bestĂ„r av 60 kolatomer. De kallas fullerener eller ibland Buckyballs, som en homage till arkitekten Buckminster Fuller som gjorde sig kĂ€nd för att studera – och bygga – geometriska strukturer liknande kolbollarna.


WordPress SEO fine-tune by Meta SEO Pack from Poradnik Webmastera