Forskningsbloggen

European Research Council (ERC) är ett tämligen nystartat organ under EU-kommissionen som administrerar Sjunde Ramprogrammets ‘Ideas‘-program. Det här är ett program som riktar sig mot vad som omväxlande kallas frontier/blue sky/curiousity driven research. Det handlar alltsÃ¥ om forskning som inte primärt försöker lösa ett specifikt problem utan snarare syftar till att fylla en kunskapslucka för att föra vetenskapen framÃ¥t och litegrann ”se vad som händer”.

ERC:s anslag är oerhört prestigefyllda och jättesvåra att få. Svenska forskare har dock haft hygglig utdelning. ERC firar just nu att man delat ut totalt 1000 anslag, och i samband med det har man publicerat en rapport med synopsis för några av de mest intressant projekten de finansierar (pdf). Det handlar om allt möjligt, tex molekylära robotar, förarlösa bilar, cancer, vukanutbrott, klimatet, neurologiska orsaker till penninghunger, exoplaneter, multikulturalism, etc.

CCS (Carbon capture and storage) är en teknologi på allas läppar nuförtiden. Kortfattat går det ut på att avskilja koldioxid från en industriell fossilbränsleeldad förbränningsprocess och gömma undan den någonstans där den inte bidrar till ytterligare antropogen växthuseffekt. Lämpliga lagringsplatser kan exempelvis vara djup porös berggrund där man tidigare har pumpat upp olja och naturgas. Tekniken har identifierats av den internationella klimatpanelen IPCC som ett potentiellt viktigt bidrag för att minska den globala uppvärmningen.

Ett pilotprojekt ska nu genomföras i Hurum i Norge där ca 200 ton koldioxid ska pumpas ner i berggrunden. Mängden är givetvis helt försumbar klimatmässigt, men tekniken är fortfarande på forskningsstadiet. Projektet genomförs under Eureka-klustret Eurogia+ med det norska forskningsinstitutet Sintef som ledare.

Den amerikanska statilga tankesmedjan National Intelligence Council publicerade förra Ã¥ret en rapport om Disruptive Civil Technologies fram till 2025. En ”disruptiv” teknologi kan kortfattat sägas vara nÃ¥got som kan ställa världen pÃ¥ ända: förändra livet för befolkningen och (kanske mest viktigt för regeringar) ändra maktbalansen i världen. Förutom de politiska implikationerna, som vi kan lämna därhän, ger deras framtidsutsikter intressanta indikationer pÃ¥ vart teknikutvecklingen är pÃ¥ väg. Man har identifierat sex omrÃ¥den som har potential att fÃ¥ mycket stor betydelse de närmaste 15 Ã¥ren:

• Biogeronteknologi – pÃ¥verkan pÃ¥ den biologiska Ã¥ldringsprocessen och förlängning av människans förväntade livslängd. Kommer att pÃ¥verka demografi och social politik.
• Energilagring – exempelvis nya typer av batterier och material för lagring av vätgas till bränsleceller. Har potentialen att leda till ett skifte bort frÃ¥n fossilbränsleberoende.
• Biobränslen och biobaserade kemikalier – har identifierats som det enda kortsiktiga alternativet till petrokemiska produkter.
• Koldioxidrening av fossilbränsleeldad kraftproduktion – mÃ¥ste kunna genomföras för att undvika stora skadliga utsläppseffekter.
• Robotar som ersätter eller jobbar tillsammans med människor – i exempelvis vÃ¥rden.
• Internetanslutning av allting – det är troligt att oerhÃ¥rt mÃ¥nga smÃ¥ detaljer kommer att vara uppkopplade och sammankopplade; exemplvis förpackningar, möbler, etc. Det här medför bÃ¥de stora möjligheter och stora risker.

Rapporten kan läsas här.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) har beslutat finansiera ett forskningscentrum i Göteborg om hållbar stadsutveckling: The Göteborg Center of Excellence for Sustainable Urban Futures. Målen man har satt upp handlar på övergripande nivå om att utveckla kunskap och metoder som kan användas för hållbar stadsutveckling på olika nivåer och i olika sammanhang. Centret kommer att samarbeta med forskargrupper i Manchester, Shanghai och Kisumu, Kenya: städer i olika utvecklingsskeden som ställs inför olika utmaningar.

Den vetenskapliga områdena utgörs av 1) socio-ekonomiska och kulturella aspekter med avseende på stadens invånares behov, 2) Resursförbrukning och landutnyttjande, 3) staden som komplext system och 4) administration och förvaltning.

Olika lager av urban infrastruktur (från centrets ansökan till Mistra).

Specifikt har man bland annat tänkt sig att utveckla ett slags datorstött rollspel där intressenter i stadsutvecklingsprocessen kan interagera och simulera stadens utveckling. I ett pilotprojekt tänker man sig att tillämpa detta på Älvstaden i Göteborg, som är ett utvecklingsområde där man försöker återskapa stadsmiljö i det gamla varvsområdet. Men programmet innehåller mycket annat också och kan läsas i sin helhet här.

Det här känns som ett spännande initiativ och det ska bli intressant att se vad som kommer ut av det. Projektet leds av Chalmers, Göteborgs Universitet och IVL och både Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen är delaktiga. Vi får hoppas att man upprättar en tydlig kommunikation utåt så att även folkrörelser som Yimby kan ta del av och kanske till och med påverka arbetet. Programmet är tänkt att inledas i början av 2010.

Så har den borgerliga alliansen öppnat dörren för en fortsatt exploatering och ny utbyggnad av kärnkraft i Sverige. Den här nyheten har redan fått visst internationellt genomslag enligt SvD:s ledarblogg (se t.ex. BBC) och den kommer med all säkerhet att röra upp all världens debatt mellan Sveriges energitekniska och -politiska förståsigpåare. Ny Teknik har redan publicerat en partsinlaga från motståndsrörelsen representerad av Göran Bryntse från Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen.

Jag har aldrig tänkt att använda den här bloggen för politisk argumentation, så jag avstår från att kommentera de skäl som regeringspartierna kan ha för att lägga fram det här förslaget. Min personliga åsikt är dock att en utbyggd satsning på kärnkraft är som att måla in sig i ett hörn en gång till. Om vi nu är på god väg att göra oss av med oljeberoendet så framstår det som ganska korkat att göra sig beroende av ett annat fossilt bränsle som kommer att ta slut inom en inte alltför avlägsen framtid. Miljömässigt är det inte heller särskilt lyckat med kärnkraft, som jag skrev om för några månader sedan. Men det är klart, i ett industrialist-populistiskt perspektiv är det antagligen ett bra grepp att demonstrera handlingskraft och framåt(?)anda och förespråka tunga energiinvesteringar. (Blev det ett politiskt statement i alla fall nu?)

Tillägg: Jag hittade den här bloggposten skriven av en folkpartistisk riksdagskvinna som raljerar över en annan skribent som tydligen inte uppfattar kärnkraft som ”klimatsmart”. Klimatsmart är det nämligen, menar hon, och refererar till en rapport frÃ¥n Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin som hon förmodligen inte har läst. Ingenstans i den stÃ¥r det att kärnkraften bör byggas ut. Det stÃ¥r förvisso att spillvärmen frÃ¥n kylvattnet i dagens befintliga reaktorer borde tas om hand (vilket jag hÃ¥ller med om), och det stÃ¥r att koldioxidutsläppen frÃ¥n den svenska elkraftsproduktionen är lÃ¥ga – tack vare att den baseras pÃ¥ kärnkraft och vattenkraft. Det är dock inte utsläppen i driftskedet som är problemet med kärnkraft. Man mÃ¥ste se det i ett livscykelperspektiv (läs exempelvis här).

Jag har tidigare skrivit om problemet med ljusföroreningar i städer och de problem sådana kan föra med sig exempelvis för vilda djur som blir förvirrade och får sina ljus-/mörkercykler rubbade. Det finns en annan aspekt på det här problemet, skriver BBC: så kallad PLP, polarized light pollution. Många djurarter, som exempel nämns havssköldpaddor och insekter, använder det polariserade ljuset som reflekteras från vattenytor för att orientera sig och därigenom hitta föda och parningsställen, etc. Nu har forskare från Ungern och USA visat att ljus reflekterat från exempelvis stora glasbyggnader kan trigga samma signaler hos djuren och därmed få dem att söka sig in i städerna istället för ut på vattnet. Ett annat problem är plastavfall i havet. Transparenta plastpåsar polariserar ljus på ett liknande sätt som plankton, och det är ganska vanligt att havssköldpaddor sätter i sig sådana.

Den stora globala upphetsningen över de koldioxidutsläpp som Google generar (se gårdagens bloggpost) är opåkallad, skriver Ny Teknik. Forskare som Sunday Times citerade säger sig nu vara felciterad: han pratade inte alls om Google, och siffrorna som nämndes var helt uppåt väggarna. Nåväl, det får vara hur det vill med den saken. Jag tycker i alla fall att Znout är ett roligare val för webbsökningar.

En av de största tekniknyheterna det senaste dygnet har varit Sunday Times uppslag igÃ¥r om att tvÃ¥ stycken Googlesökningar kräver lika mycket energi som att koka upp en kanna te, och därmed genererar ett koldioxidutsläpp pÃ¥ ca 15 g. Detta genom den elektricitet som krävs för att driva datorn som sökfrÃ¥gan skickas frÃ¥n, och de servrar hos Google som behandlar den. Google själva hävdar att siffran är gravt överdriven, och menar att det handlar om ungefär en tiondel sÃ¥ mycket. Detta har hur som helst slagits upp stort pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll, tex hos Nature, BBC och vÃ¥rt eget Aftonbladet. Oavsett om siffrorna är sanna eller inte, kan ett intressant alternativ för miljömedvetna webbsurfare vara Znout. Det stÃ¥r för Zero Negativ OUtput, och är en koldioxidneutral sökmotor – de köper helt enkelt utsläppsrätter motsvarande den energi som sökningarna kräver. Fyndigt!

Nu är det nytt Ã¥r, och 2009 har officiellt proklamerats som det internationella astronomiÃ¥ret. En ivrig aktör i det programmet är IDA – International Dark-Sky Association, som kämpar för att minska ”ljusföroreningarna” i världen. Allt ljus som lyser dygnet runt i storstäderna gör att astronomer och andra stjärnskÃ¥dare helt enkelt numera har problem att se stjärnhimlen.

Långtidsexponering av New Yorks skyline. Stadsbelysningen gör att himlavalvet får en diffus "glöd". Källa: Wikipedia

Enligt Nature kan en femtedel av världens befolkning inte längre se Vintergatan med blotta ögat. Man kan tycka att det här är ett marginellt problem, men det kan onekligen ha vissa kulturella effekter om människan inte längre kan ”se” sin plats i universum. Men det kan ocksÃ¥ leda till fysiologiska problem om människors ljus/mörkercykler rubbas, och det leder till stora problem för vilda djur som lever i ljusintensiva omrÃ¥den. För att inte tala om det resursslöseri det innebär att ha som mycket belysning pÃ¥ till ingen nytta…

Nu ska man i alla fall börja kartlägga ljusföroreningarna för att försöka säkerställa och skydda mörka platser. Det finns en tydlig analogi till det numera uppmärksammade problemet med ljudföroreningar, dvs buller. Se tex Naturvårdsverkets webbplats.

Det var ju aldrig meningen att det här skulle bli en klimatblogg, så jag får snart dra ner på skriverierna om klimat, koldioxid och energi och fokusera mer på spännande saker som till exempel utvecklingen inom osynliga metamaterial. Men nu hittade jag faktiskt någonting som jag tyckte var ganska kul.

2009 kommer FN hålla en stor konferens om klimatförändringarna i Köpenhamn. Tanken är bland annat man där ska enas om en handlingsplan för 2012 och framåt. Som en förberedelse inför detta hålls en Road To Copenhagen-konferens i Bryssel den 6 november 2008. Ordförande är vår egen kommissionär Margot Wallström. Inför den konferensen kan alla som vill vara med och bidra till processen genom att redigera ett wiki-dokument som ska användas som kommuniké och utgångspunkt för diskussionen. Läs mer på Margot Wallströms blog.

Ingen kommer väl att förändra världen genom det här, men jag tycker absolut att det är bra initiativ.