Forskningsbloggen

Min huvudprincip är att inte skriva om eller kommentera pseudovetenskap i den här bloggen, men med anledning av att ämnet varit uppe här tidigare sÃ¥ vill jag tipsa om en artikel i senaste numret av Folkvett (föreningen Vetenskap och Folkbildnings organ). Det är Francesco Lacerda vid Stockholms universitet som skriver om tveksamma röstanalystekniker som uppges kunna avslöja lögnare genom att identifiera olika mönster i röstljudet. Tack vare de senaste Ã¥rens tekniska framsteg vad gäller persondatorers ljudupptagnings- och beräkningsförmÃ¥ga kan man numera med stor lätthet sampla röstljud och utföra allehanda analyser av dess frekvensspektra. Detta har tydligen skapat en marknad för programvaror som uppges kunna fungera som lögndetektorer – helt utan vetenskapligt stöd, enligt Lacerda. Detta har varit uppe pÃ¥ forskningsbloggen tidigare, dÃ¥ ett paper av Lacerda drogs tillbaka frÃ¥n publicering efter att ett mjukvaruföretag som pekats ut som bluffmakare klagade hos förlaget. Artikeln i Folkvett kan läsas här. Dock inte förrän nästa nummer skickats ut till prenumeranterna.

Nature rapporterar om en tvist under uppsegling mellan Vetenskapsrådet å ena sidan och det Israeliska företaget Nemesysco och publicisthuset Equinox å den andra. Bakgrunden är en vetenskaplig artikel som publicerades av Equinox i tidskriften International Journal of Speech, Language and the Law i december 2007. Två svenska forskare, Francesco Lacerda och Anders Eriksson, framförde i artikeln kritik mot en röstanalysteknik patenterad av Nemesysco som enligt uppgift är kapabel att särskilja olika känslor, till exempel stress, i en persons tal och därigenom kan fungera som en lögndetektor. Forskarna hävdade att de känsloindikatorer som Nemesyscos algoritm letar upp i ljudmönstret de facto inte är något annat än artefakter från digitaliseringen av ljudet. Det här upprörde Nemesysco så till den milda grad att de tog kontakt med förlaget som drog tillbaka artikeln. Det här har i sin tur upprört Vetenskapsrådet, som enligt Nature förbereder ett uttalande om det olämpliga i att låta vetenskaplig publicering styras av hänsyn till kommersiella företags marknadsföringsmöjligheter.