Rapporten är ett avstamp inför nästa forskningsproposition 2012, och man lägger fram en del förslag till åtgärder. Jag tycker det är intressant att notera att man trycker hårt på industriell innovation, och integration av den sk kunskapstriangeln, som lanserade under Sveriges EU-ordförandeskap 2009, dvs kopplingen mellan utbildning, forskning och innovation. I riktning mot detta talar man bland annat om en stärkt institutssektor, där Sverige är svaga idag, och sk innovationsupphandling, som är en mycket intressant möjlighet. Man föreslår också olika typer av skattelättnader för både forskningsfinansiering och riskkapital. Det är dock inte bara innovation: man vill också stärka den rena forskningen genom att låta de institutionella finansiärerna satsa på sk ”wild cards”, dvs högriskprojekt, och man vill inrätta en speciell typ av finansiering för lovande unga forskare som en typ av post-postdoc. Detta sk ”elitprogram” har fått en hel del uppmärksamhet av media under dagen.

ERC:s anslag är oerhört prestigefyllda och jättesvåra att få. Svenska forskare har dock haft hygglig utdelning. ERC firar just nu att man delat ut totalt 1000 anslag, och i samband med det har man publicerat en rapport med synopsis för några av de mest intressant projekten de finansierar (pdf). Det handlar om allt möjligt, tex molekylära robotar, förarlösa bilar, cancer, vukanutbrott, klimatet, neurologiska orsaker till penninghunger, exoplaneter, multikulturalism, etc.

Ett något åldersstiget vindkraftverk

Icke desto mindre råder det ingen tvekan om att vindkraft kommer att få en ökad betydelse, inte minst i Europa. Det är ett av huvudspåren i EU-kommissionens Strategiska Energitekniksplan och man har nyligen presenterat planer på att stötta utbyggnad av sex stora vindkraftparker inom ramen för det sk NER300-initiativet.

Det huvudsakliga argumentet för vindkraft är miljön. Nu har spanska forskare studerat miljöpåverkan från stora multimegawatts-kraftverk ur ett livscykelperspektiv. Det visar sig att underhållsinsatser under driftsskedet har en relativt sett mycket stor inverkan. I andra hand också möjligheterna att återanvända och återvinna kraftverksmaterialet, i exempelvis rotorbladen. Underhållsfria och återvinningsbara kraftverk kanske blir framtidens musik?

Om man betraktar en stor mängd sfäriska kulor som man försöker arrangera så tätt som möjligt i en byrålåda så inser man intuitivt att det effektivaste sättet är att stapla kulorna på samma sätt som man gör i en kanonkulepyramid. Den metoden ger en ”kultäthet” motsvarande 74 % av den totala volymen. Johannes Kepler stack ut hakan i början av 1600-talet och förmodade att detta är den tätast möjliga packningen av sfäriska kroppar, men det visade sig att ingen lyckades bevisa detta matematiskt. Det gick så långt att David Hilbert inkluderade packningsproblemet i sin berömda lista över 23 olösta problem som han lade fram 1900, och det dröjde nästan ytterligare ett sekel innan Thomas Hales vid Princeton kunde lägga fram ett bevis för Keplers förmodande.

Fyrsidig tärning (från Wikipedia)

Om man bara häller ner kulorna och låter dem hitta sin position slumpmässigt, så kommer man att få en täthet på ca 64 %. Hur stor täthet man får beror helt och hållet på hur kornen är formade. I Physical Review Letters publicerades nyligen en studie där man undersökt slumpmässig packning av tetraedrar. (Kuriöst nog har man för sina experimentella studier använt sig av 1000 st fyrsidiga tärningar.) Man kunde därvid konstatera ett nytt ”rekord” vad gäller slumpmässig packning av likformiga konvexa kroppar på 76 %.

I Energy and Buildings publicerar nu belgiska forskare en teoretisk parameterstudie med syfte att undersöka hur pass användbar den här tekniken skulle kunna vara med dagens komponenter med ATI-celler monterade i fönster. Studien visar att att den kylande effekten inte är tillräckligt bra för att vara ekonomiskt användbar. Den värmande effekten skulle dock kunna användas, men det är ju å andra sidan inte särskilt svårt att värma upp saker med solljus även utan ATI-teknik.

Det här är ett klassiskt exempel på vad som kan hända när man stör ett dynamiskt system, som vi har skrivit om tidigare, där små förändringar i ingångsdata kan leda till stora förändringar i slutresultat (kallas ofta populärt för fjärilseffekten). Faktum är att biologisk populationstillväxt, beskriven med den logistiska ekvationen, var ett av de första områdena där man började observera så kallade kaosfenomen.

Fenomenet har visats praktiskt i Yellowstones nationalpark där förekomsten eller frånvaron av varg har haft mycket mer långtgående konsekvenser på hela ekosystemet än enbart på överlevnaden hos älgstammen.