<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Forskningsbloggen &#187; Sökresultat  &#187;  grafen</title>
	<atom:link href="http://www.forskningsbloggen.se/index.php/search/grafen/feed/rss2/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.forskningsbloggen.se</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Wed, 04 May 2011 18:49:05 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.0</generator>
<meta xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" name="robots" content="noindex,follow" />
		<item>
		<title>Fett tunnt</title>
		<link>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2011/05/fett-tunnt/</link>
		<comments>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2011/05/fett-tunnt/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 04 May 2011 18:49:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Stefan</dc:creator>
				<category><![CDATA[Material]]></category>
		<category><![CDATA[FET Flagships]]></category>
		<category><![CDATA[grafen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.forskningsbloggen.se/?p=578</guid>
		<description><![CDATA[Det tredje FET Flagship-projektet heter Graphene-CA. Det handlar om det supertunna materialet grafen som är på allas läppar just nu, sedan Nobelpriset i fysik 2010 delades ut för dess upptäckt. Det råder knappast några tvivel om att materialet har en fantastisk potential att förändra IT-världen. Syftet med flaggskeppspiloten är att samla och formera Europas grafenforskning [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det tredje FET Flagship-projektet heter <a href="http://www.graphene-flagship.eu/" target="_blank">Graphene-CA</a>. Det handlar om det supertunna materialet <a href="?s=grafen" target="_blank">grafen</a> som är på allas läppar just nu, sedan Nobelpriset i fysik 2010 delades ut för dess upptäckt. Det råder knappast några tvivel om att materialet har en fantastisk potential att förändra IT-världen. Syftet med flaggskeppspiloten är att samla och formera Europas grafenforskning och staka ut riktningen för framtida utvecklingsarbete kring tillverkningsmetoder och tillämpningar inom elektronik, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fotonik" target="_blank">fotonik</a>, <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Spinntronik" target="_blank">spinntronik</a>, etc.</p>
<div class="wp-caption alignnone" style="width: 260px"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafen"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Graphene_xyz.jpg/250px-Graphene_xyz.jpg" alt="" width="250" height="211" /></a><p class="wp-caption-text">Grafen. Källa: Wikipedia.</p></div>
<p>Projektet leds av <a href="http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-leder-Europas-grafenforskare.aspx" target="_blank">Chalmers tekniska högskola</a>. 2010-års Nobelpristagare Geim och Novoselov från <a href="http://www.manchester.ac.uk/" target="_blank">universitet i Manchester</a> är med i arbetet.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2011/05/fett-tunnt/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fysikpriset 2010</title>
		<link>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2010/10/fysikpriset-2010/</link>
		<comments>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2010/10/fysikpriset-2010/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 05 Oct 2010 11:47:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Stefan</dc:creator>
				<category><![CDATA[Material]]></category>
		<category><![CDATA[grafen]]></category>
		<category><![CDATA[nobelpriset]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.forskningsbloggen.se/?p=517</guid>
		<description><![CDATA[går, enligt SvD, till upptäckarna av forskningsbloggens favoritämne grafen. Ämnet upptäcktes av de nya Nobelpristagarna Geim och Novoselov 2004 när de lyckades skala av monoatomära 2-dimensionella kolkristaller från grafit. Grafen har oerhört extrema egenskaper, eletriskt och mekaniskt, och det finns stora förhoppningar att det ska leda till nya tekniska tillämpningar inom alla möjliga områden. Allt började [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>går, enligt <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fysikpris-for-supertunt-material_5453421.svd" target="_blank">SvD</a>, till upptäckarna av forskningsbloggens favoritämne <a href="/?s=grafen" target="_blank">grafen</a>. Ämnet upptäcktes av de nya Nobelpristagarna Geim och Novoselov 2004 när de lyckades skala av monoatomära 2-dimensionella kolkristaller från grafit. Grafen har oerhört extrema egenskaper, eletriskt och mekaniskt, och det finns stora förhoppningar att det ska leda till nya tekniska tillämpningar inom alla möjliga områden. Allt började med <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/short/306/5696/666" target="_blank">denna</a> artikeln i Science som till dags dato citerats över 3000 gånger. Jag gissar att intresset inte kommer att minska nu.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2010/10/fysikpriset-2010/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Varmt om hjärtat</title>
		<link>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2010/05/varmt-om-hjartat/</link>
		<comments>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2010/05/varmt-om-hjartat/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 31 May 2010 21:31:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Stefan</dc:creator>
				<category><![CDATA[Fysik]]></category>
		<category><![CDATA[Material]]></category>
		<category><![CDATA[grafen]]></category>
		<category><![CDATA[kolnanorör]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.forskningsbloggen.se/?p=464</guid>
		<description><![CDATA[Ja, det här har några månader på nacken får jag erkänna. Det har legat på min &#8221;att publicera&#8221;-lista sedan i mars. Nämligen upptäckten att grafen är elektriskt kompatibel med mänsklig vävnad. Detta har man visat genom att med hjälp av grafentransistorer registrera elektriska signaler från kycklingembryon, rapporterar Ny Teknik. Grafen är ett fantastiskt material som [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ja, det här har några månader på nacken får jag erkänna. Det har legat på min &#8221;att publicera&#8221;-lista sedan i mars. Nämligen upptäckten att grafen är elektriskt kompatibel med mänsklig vävnad. Detta har man visat genom att med hjälp av grafentransistorer registrera elektriska signaler från kycklingembryon, <a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/medicin_teknik/article738328.ece" target="_blank">rapporterar</a> Ny Teknik. <a href="?s=grafen" target="_blank">Grafen</a> är ett fantastiskt material som förefaller kunna användas till det mesta, och dess endimensionella variant, kolnanoröret, har <a href="index.php/2009/01/kolnanoror-pa-hjarnan-2/" target="_blank">tidigare</a> visat sig vara kompatibel med nervceller. <a href="http://www.imdb.com/title/tt0088247/" target="_blank">Terminator</a> är på väg att realiseras!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2010/05/varmt-om-hjartat/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Grafen i ledningen</title>
		<link>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2009/01/225/</link>
		<comments>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2009/01/225/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 21 Jan 2009 17:45:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Stefan</dc:creator>
				<category><![CDATA[Elektronik]]></category>
		<category><![CDATA[Material]]></category>
		<category><![CDATA[grafen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://forskningsbloggen.wordpress.com/?p=225</guid>
		<description><![CDATA[Det är lite stiltje på forskningsfronten, verkar det som. Det var längesedan det ploppade upp nåt superintressant hos de källorna jag bevakar. Men det är tur att det finns grafen. Det dyker alltid upp nya rön om grafen. Nu rapporterar Science Blog om att Rensellaer Institute har lyckats framställa grafen med förutbestämda ledningsegenskaper. Normalt sett [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det är lite stiltje på forskningsfronten, verkar det som. Det var längesedan det ploppade upp nåt superintressant hos de källorna jag bevakar. Men det är tur att det finns <a href="/?s=grafen" target="_blank">grafen</a>. Det dyker alltid upp nya rön om grafen. Nu rapporterar <a href="http://www.scienceblog.com/cms/researchers-tune-graphene-growing-it-different-surfaces-18279.html" target="_blank">Science Blog</a> om att <a href="http://news.rpi.edu/update.do" target="_blank">Rensellaer Institute</a> har lyckats framställa grafen med förutbestämda ledningsegenskaper. Normalt sett när grafen tillverkas så får delar av materialet metalliska egenskaper medan andra delar får halvledaregenskaper. Det här gör att det är svårt att få fram grafen som skulle kunna användas i elektroniktillämpningar. Nu har man dock visat att det går att välja om man vill ha en metall eller en halvledare genom att låta grafenet växa på ytor med olika kemikalisk förbehandling.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2009/01/225/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Grafen igen</title>
		<link>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2008/12/grafen-igen/</link>
		<comments>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2008/12/grafen-igen/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 17 Dec 2008 09:19:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Stefan</dc:creator>
				<category><![CDATA[Material]]></category>
		<category><![CDATA[grafen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://forskningsbloggen.wordpress.com/?p=172</guid>
		<description><![CDATA[Grafen är på allas läppar nuförtiden (se tex tidigare bloggpost). Nu har forskare i Linköping hittat en ny smart metod för att framställa stora monoatomära skikt av grafen. Genom värmebehandling av kiselkarbid har de lyckats förånga kislet så att endast ett grafenlager återstår efteråt. Resultaten har publicerats i Physical Review B. En kort intervju med [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Grafen är på allas läppar nuförtiden (se tex tidigare <a href="?p=137" target="_blank">bloggpost</a>). Nu har forskare i Linköping hittat en ny smart metod för att framställa stora monoatomära skikt av grafen. Genom värmebehandling av kiselkarbid har de lyckats förånga kislet så att endast ett grafenlager återstår efteråt. Resultaten har publicerats i <a href="http://scitation.aip.org/getabs/servlet/GetabsServlet?prog=normal&amp;id=PRBMDO000078000024245403000001&amp;idtype=cvips&amp;gifs=yes" target="_blank">Physical Review B</a>. En kort intervju med en av forskarna finns hos <a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article480675.ece" target="_blank">Ny Teknik</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2008/12/grafen-igen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Enormt små</title>
		<link>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2008/12/enormt-sma/</link>
		<comments>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2008/12/enormt-sma/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 08 Dec 2008 12:31:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Stefan</dc:creator>
				<category><![CDATA[Material]]></category>
		<category><![CDATA[kolnanorör]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://forskningsbloggen.wordpress.com/?p=155</guid>
		<description><![CDATA[Det har skrivits hyllmetrar med papers om kolnanorör de senaste åren och de har också figuerat ganska flitigt på forskningsbloggen: här och här, till exempel. De små fibrerna har väldigt intressanta mekaniska och elektriska egenskaper, men på grund av att de är så rackarns små har det varit svårt att använda dem på ett vettigt sätt [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det har skrivits hyllmetrar med papers om kolnanorör de senaste åren och de har också figuerat ganska flitigt på forskningsbloggen: <a href="?p=120" target="_blank">här</a> och <a href="?p=134" target="_blank">här</a>, till exempel. De små fibrerna har väldigt intressanta mekaniska och elektriska egenskaper, men på grund av att de är så rackarns små har det varit svårt att använda dem på ett vettigt sätt i &#8221;riktiga&#8221; tillämpningar. Nu har man dock hittat en ny form, skriver bland annat <a href="http://www.sciencenews.org/view/generic/id/34974/title/Carbon_tubes%2C_but_not_nano" target="_blank">Science News</a>, som man kallar för &#8221;kolossala kolrör&#8221;.</p>
<div id="attachment_156" class="wp-caption alignnone" style="width: 320px"><img class="size-full wp-image-156" title="non-nanotubes" src="http://forskningsbloggen.files.wordpress.com/2008/12/non-nanotubes.jpg" alt="Pent, et al. Från sciencenews.org" width="310" height="242" /><p class="wp-caption-text">Källa: Peng, mfl. Från sciencenews.org</p></div>
<p>De är så kolossalt stora, med en diameter på ca 0,1 mm, att de syns med blotta ögat. De är uppbyggda av <a href="?p=137" target="_blank">grafen</a>skikt precis som en typisk konstgjord lättviktskonstruktion: ett tvåväggsrör med längsgående mellanväggar. Trots sin storlek har de fortfarande väldigt intressanta egenskaper, och i och med att de är så pass stora är de förhållandevis lätta att hantera och processa. Förhoppningen är nu att det ska bli lättare att omsätta kolnanorörens roliga egenskaper i praktiken.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2008/12/enormt-sma/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Världens intressantaste material?</title>
		<link>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2008/11/varldens-intressantaste-material/</link>
		<comments>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2008/11/varldens-intressantaste-material/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 19 Nov 2008 19:59:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Stefan</dc:creator>
				<category><![CDATA[Europa]]></category>
		<category><![CDATA[Material]]></category>
		<category><![CDATA[grafen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://forskningsbloggen.wordpress.com/?p=137</guid>
		<description><![CDATA[Idag publicerade EU-kommissionen den tredje utlysningen från Sjunde Ramprogrammets NMP-tema (där NMP står för nanoteknik och nya material och produktionsteknologier). Under 2009 finns det ungefär 125 M€ att söka. En av godbitarna bland de aviserade ämnena är ett om nanostrukturerade material baserade på grafen. Grafen består av ett plant skikt av kolatomer ordnade i ett [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Idag <a href="http://cordis.europa.eu/fp7/dc/index.cfm" target="_blank">publicerade</a> EU-kommissionen den tredje utlysningen från Sjunde Ramprogrammets NMP-tema (där NMP står för nanoteknik och nya material och produktionsteknologier). Under 2009 finns det ungefär 125 M€ att söka. En av godbitarna bland de aviserade ämnena är ett om nanostrukturerade material baserade på grafen.</p>
<div id="attachment_138" class="wp-caption alignnone" style="width: 310px"><a href="http://forskningsbloggen.files.wordpress.com/2008/11/graphene_xyz.jpg"><img class="size-medium wp-image-138" title="graphene_xyz" src="http://forskningsbloggen.files.wordpress.com/2008/11/graphene_xyz.jpg?w=300" alt="Wikipedia" width="300" height="253" /></a><p class="wp-caption-text">Källa: Wikipedia</p></div>
<p><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Graphene" target="_blank">Grafen</a> består av ett plant skikt av kolatomer ordnade i ett bikupeliknande kristallgitter. Det omtalades för första gången för omkring 20 år sedan, men man lyckades inte framställa några isolerade prover förrän 2004. Materialet har många intressanta egenskaper: det är det starkaste och styvaste materialet som finns och det leder värme bättre än något annat material. Det leder också ström fantastiskt bra och har en del lustiga optiska egenskaper. Man har till exempel <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/1156965v1" target="_blank">visat</a> att ett lager grafen med en atoms tjocklek absorberar en andel av infallande vitt ljus motsvarande exakt pi gånger <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Fine_structure_constant" target="_blank">finstrukturkonstanten</a> (= ca 2,3%). Grafen är den enda kända tvådimensionella kristallen och i och med all materia i materialet är i kontakt med omgivningen är det väldigt känsligt för främmande ämnen som adsorberas. Det gör att en av de mest intressanta tillämpningarna för grafen är gassensorer.</p>
<p>Men man kan tänka sig annat kul också. Kommissionens utlysning är praktiskt taget helt öppen.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.forskningsbloggen.se/index.php/2008/11/varldens-intressantaste-material/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

