Forskningsbloggen

Det tredje FET Flagship-projektet heter Graphene-CA. Det handlar om det supertunna materialet grafen som är på allas läppar just nu, sedan Nobelpriset i fysik 2010 delades ut för dess upptäckt. Det råder knappast några tvivel om att materialet har en fantastisk potential att förändra IT-världen. Syftet med flaggskeppspiloten är att samla och formera Europas grafenforskning och staka ut riktningen för framtida utvecklingsarbete kring tillverkningsmetoder och tillämpningar inom elektronik, fotonik, spinntronik, etc.

Grafen. Källa: Wikipedia.

Projektet leds av Chalmers tekniska högskola. 2010-års Nobelpristagare Geim och Novoselov från universitet i Manchester är med i arbetet.

går, enligt SvD, till upptäckarna av forskningsbloggens favoritämne grafen. Ämnet upptäcktes av de nya Nobelpristagarna Geim och Novoselov 2004 när de lyckades skala av monoatomära 2-dimensionella kolkristaller från grafit. Grafen har oerhört extrema egenskaper, eletriskt och mekaniskt, och det finns stora förhoppningar att det ska leda till nya tekniska tillämpningar inom alla möjliga områden. Allt började med denna artikeln i Science som till dags dato citerats över 3000 gånger. Jag gissar att intresset inte kommer att minska nu.

Ja, det här har nÃ¥gra mÃ¥nader pÃ¥ nacken fÃ¥r jag erkänna. Det har legat pÃ¥ min ”att publicera”-lista sedan i mars. Nämligen upptäckten att grafen är elektriskt kompatibel med mänsklig vävnad. Detta har man visat genom att med hjälp av grafentransistorer registrera elektriska signaler frÃ¥n kycklingembryon, rapporterar Ny Teknik. Grafen är ett fantastiskt material som förefaller kunna användas till det mesta, och dess endimensionella variant, kolnanoröret, har tidigare visat sig vara kompatibel med nervceller. Terminator är pÃ¥ väg att realiseras!

Det är lite stiltje på forskningsfronten, verkar det som. Det var längesedan det ploppade upp nåt superintressant hos de källorna jag bevakar. Men det är tur att det finns grafen. Det dyker alltid upp nya rön om grafen. Nu rapporterar Science Blog om att Rensellaer Institute har lyckats framställa grafen med förutbestämda ledningsegenskaper. Normalt sett när grafen tillverkas så får delar av materialet metalliska egenskaper medan andra delar får halvledaregenskaper. Det här gör att det är svårt att få fram grafen som skulle kunna användas i elektroniktillämpningar. Nu har man dock visat att det går att välja om man vill ha en metall eller en halvledare genom att låta grafenet växa på ytor med olika kemikalisk förbehandling.

Grafen är på allas läppar nuförtiden (se tex tidigare bloggpost). Nu har forskare i Linköping hittat en ny smart metod för att framställa stora monoatomära skikt av grafen. Genom värmebehandling av kiselkarbid har de lyckats förånga kislet så att endast ett grafenlager återstår efteråt. Resultaten har publicerats i Physical Review B. En kort intervju med en av forskarna finns hos Ny Teknik.

Idag publicerade EU-kommissionen den tredje utlysningen från Sjunde Ramprogrammets NMP-tema (där NMP står för nanoteknik och nya material och produktionsteknologier). Under 2009 finns det ungefär 125 M€ att söka. En av godbitarna bland de aviserade ämnena är ett om nanostrukturerade material baserade på grafen.

Källa: Wikipedia

Grafen består av ett plant skikt av kolatomer ordnade i ett bikupeliknande kristallgitter. Det omtalades för första gången för omkring 20 år sedan, men man lyckades inte framställa några isolerade prover förrän 2004. Materialet har många intressanta egenskaper: det är det starkaste och styvaste materialet som finns och det leder värme bättre än något annat material. Det leder också ström fantastiskt bra och har en del lustiga optiska egenskaper. Man har till exempel visat att ett lager grafen med en atoms tjocklek absorberar en andel av infallande vitt ljus motsvarande exakt pi gånger finstrukturkonstanten (= ca 2,3%). Grafen är den enda kända tvådimensionella kristallen och i och med all materia i materialet är i kontakt med omgivningen är det väldigt känsligt för främmande ämnen som adsorberas. Det gör att en av de mest intressanta tillämpningarna för grafen är gassensorer.

Men man kan tänka sig annat kul också. Kommissionens utlysning är praktiskt taget helt öppen.